Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

"Viktigare med vanlig utbildning"

Trots hög arbetslöshet blir det allt ovanligare med arbetsmarknadsutbildning.
- Vi satsar på reguljär utbildning i första hand, säger Hillevi Engström(m), ordförande i arbetsmarknadsutskottet .
Rickard Jakbo Publicerad 20 augusti 2010, kl 12:58

- Vi har i stället satsat på 100 000 platser i det reguljära utbildningssystemet. Det behövs satsningar på yrkesvux, komvux och andra reguljära utbildningssatsningar, säger Hillevi Engström som nyligen utsågs till moderaternas talesperson i arbetsmarknadsfrågor.

Varför är det bättre att satsa på det reguljära utbildningssystemet?

- Där finns den högsta kompetensen och man får en utbildning som ofta är mer gångbar. Om man till exempel utbildar sig till barnskötare på komvux, då vet arbetsgivaren mer vad den utbildningen innebär i förhållande till om du har ett intyg från en arbetsmarknadsutbildning.

Vad säger du om utredaren Jonas Olofssons uppgifter om att många som får coachning och subventionerade jobb kommer tillbaka till Arbetsförmedlingen?

- Det är inte de signaler vi får från Arbetsförmedlingen, men jag kan inte riktigt recensera det utan att ha läst siffrorna.

Hon är inte motståndare till arbetsmarknadsutbildning. Men hon poängterar att hon inte har fått några signaler från Arbetsförmedlingen att det finns för få platser.

Hillevi Engström ser ett annat problem med arbetsmarknadsutbildningen. Bara är en tredjedel av platserna går till kvinnor.

- Det är inte rimligt. Vi måste titta på vilka utbildningar som kan vara intressanta även för kvinnor.

Hon skulle vilja se större satsning på tjänsteföretagande.

- Många vill starta eget inom hälsosektorn. För många av RUT-tjänsterna krävs utbildning. Här skulle kortare arbetsmarknadsutbildningar kunna spela en roll.

- Det kan till exempel handla om spa-verksamhet. Någon som vill bli nagelteknolog, skulle kunna få en kortare utbildning. Det är ett yrke som leder till egen försörjning.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.