Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Vaxholm - vad är det de bråkar om?

Kan ett utländskt företag som har kollektivavtal, om än inte svenskt, försättas i blockad för att de anställda ska få samma villkor som sina svenska kollegor? Eller är det ett hinder mot EU:s förordning om fri rörlighet? Den frågan vill Arbetsdomstolen att EG-domstolen svarar på.
Publicerad
Det är drygt två år sedan det lettiska byggbolaget Laval un Partneri som arbetade på skolbygget i Vaxholm försattes i blockad av fackförbundet Byggnads. Anledningen var att Laval inte ville teckna kollektivavtal för de anställda. Enligt EU:s utstationeringsdirektiv måste utländska entreprenörer som tillfälligt utför arbete i annat EU-land respektera värdlandets minimivillkor. Okej, sade Laval och gick med på att teckna ett avtal som innebar att man skulle betala minimilönerna i Byggnads. Det gick däremot inte Byggnads med på eftersom, menade man, minimilönerna var avsedda för oerfarna eller nyutexaminerade. I stället tecknade Laval ett kollektivavtal på hemmaplan, i Lettland. Konflikten kvarstod.
Till stöd för sin sak har Byggnads ett tillägg till mbl som infördes av den dåvarande regeringen 1991, Lex Britannia. Bakgrunden var en konflikt som bröt ut i Göteborgs hamn 1988. Svenska facket Sjöfolk ansåg att den filippinska besättningen på fartyget Britannia tvingades arbeta under slavliknande förhållanden och satte båten i blockad. AD prövade ärendet och kom fram till att Sjöfolk gjort fel, eftersom besättningen hade kollektivavtal. Praxis blev alltså att man inte har rätt att ta till stridsåtgärder för att tränga undan ett redan existerande kollektivavtal.
Protesterna från framför allt svenska fack blev våldsamma, vilket ledde till Lex Britannia. Där anges att stridsåtgärder visst är tillåtna om det avtal som undanträngs är utländskt med sämre villkor än de svenska.
Enligt Jonas Malmberg, professor i arbetsrätt vid Arbetslivsinstitutet, kan Lex Britannia strida mot EU:s förordning om fri rörlighet för varor och tjänster.
- Förordningen förbjuder bland annat diskriminering på grund av nationalitet, men det kommer sällan upp till prövning, eftersom man har en annan formulering också, som innebär att ett land inte får ha regler som försvårar den fria rörligheten.
EG-domstolen har alltså att ta ställning till om svensk lagstiftning är förenlig med EG-rätten. Rätten till stridsåtgärder vill inte EU blanda sig i, det regleras av varje nation själv. Däremot måste domstolen ta ställning till om Lex Britannia skulle kunna betraktas som, om inte diskriminerande så åtminstone försvårande för den fria rörligheten, eftersom svenska företag med kollektivavtal är skyddade från stridsåtgärder, medan utländska kan hamna i Lavals situation.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.