Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Varför sänktes forskning i världsklass?
Antalet forskare inom arbetslivsområdet har minskat med en tredjedel, anslagen har stramats åt med flera hundra miljoner kronor och forskningen splittrats på en stor mängd institutioner. Sex år efter nedläggningen av Arbetslivsinstitutet är Sverige inte längre världsledande på forskning som rör arbetsliv.
Arbetslivsinstitutet, ALI, och dess 285 aktiva forskare stod för en stor del av den svenska arbetslivsforskningen, främst inom områdena hälsa och arbetsmiljö.
Att lägga ner institutet var en av de allra första åtgärder som den borgerliga regeringen gav sig i kast med efter att man tagit makten hösten 2006. Motiveringen var att minska den statliga byråkratin och att arbetslivsforskningen bör bedrivas på universitet och högskolor. Trots omfattande protester från forskare och från fackligt håll, både i Sverige och internationellt, slog ALI igen den 30 juni 2007.
Två år efter nedläggningen fanns endast hälften av ALI:s forskare kvar inom området, visar en rapport som gjordes på uppdrag av Vinnova och forskningsrådet FAS år 2009.
Enligt rapporten innebar nedläggningen av ALI en väsentlig krympning av den samlade arbetslivsforskningen i Sverige; inom huvudområdet, arbetsmiljö och hälsa, har antalet forskare minskat med 33 procent. Exakt hur det ser ut i dag finns det inga siffror på men de experter och forskare som Kollega talat med uppger att mycket talar för att antalet arbetslivsforskare har fortsatt att minska.
- Det är unikt att ett land väljer att göra sig av med ett nationellt kunskapscentrum för arbetslivet. Klart att man var förbannad över att det fick gå till som det gjorde, det var en slags förintelseprocess, säger professor Gunnar Aronsson (th) som i dag arbetar vid Stockholms universitet.
På ALI var flera forskningsdiscipliner samlade under ett tak och forskarna kunde på ett unikt sätt samarbeta över gränserna. Nedläggningen innebar att arbetslivsforskning splittrades, menar kritiker. ALI-forskarna som fortsatte inom området verkar i dag på en stor mängd universitet och högskolor runt om i landet med ett fåtal individer på varje institution.
- I dag bedrivs forskningen som små isolerade öar ute på institutionerna som saknar de kontaktytor mot arbetslivet som ALI hade, bland annat tack vare den företagshälsovårdsutbildning som institutet drev. Där fick vi forskare tidigt signaler på vad som pågick i arbetslivet och vilka arbetsmiljöproblem som fanns ute i verkligheten. Det tvärvetenskapliga arbetssättet som präglade ALI existerar inte i dag på institutionerna, säger Gunnar Aronsson.
Sedan nedläggningen har landets arbetslivsforskare fått betydligt mindre pengar att röra sig med. I rapporten från 2009 beräknas det årliga bortfallet till cirka 213 miljoner kronor.
De tidigare ALI-forskare som Kollega talat med bekräftar att det har blivit svårare att få anslag till forskningsprojekt. De utspridda resurserna måste nu konkurrera med annan forskning inom varje högskola och universitet.
Men allt går inte i moll, medan den statliga stöttningen har krympt har arbetsmarknadens parter i form av AFA Försäkring blivit en viktigare forskningsfinansiär. Sedan nedläggningen har det också uppstått nya initiativ mellan arbetslivsforskare runt om i landet för att hålla samman och förnya området, bland annat genom nätverket FALF, Forum för arbetslivsforskning.
Bibliotekets unika samling hamnade på Arbetslivshögskolan i Lund och är digitalt sökbart, men enligt Gunnar Aronsson försvann ovärderlig kunskap med bibliotekspersonalen.
- Man försökte även förinta arvet i form av biblioteket. ALI var ett stort kunskapscentrum som hade överblick på hela forskningsområdet. Det var inte bara att litteraturen var samlad på ett ställe utan att det fanns folk som kunde ge service och se till att det fanns överblick. Precis som forskarna så spreds människorna som jobbade på biblioteket för vinden, säger han.
Vid nedläggningen för sex år sedan var Sverige ett föregångsland inom arbetslivsforskningen som arragerade stora internationella konferenser och presenterade forskningsrön som var världsledande. Man hade ett stort utbyte över hela världen, bland annat i form av utbildningar för forskare i Sydamerika och Nordafrika.
I dag är Sverige ett av få i-länder som saknar en samlad arbetslivsforskning. En effekt av nedläggningen är att genomslaget för svensk arbetslivsforskning i internationella vetenskapliga tidskrifter har sjunkit dramatiskt, enligt Ulf Sandström, gästprofessor i teknik och vetenskapsstudier vid KTH. Läs mer: Svensk forskning höll världsklass.
Gunnar Aronsson anser att en ideal lösning vore att inrätta ett nordiskt arbetslivsinstitut.
- Norden har mycket gemensamt när det gäller arbetsmiljöfrågor. I dag kan forskare sitta i Stockholm och Helsingfors och göra samma sak utan att veta om det, det skulle kunna bli stora samordningsvinster. Och om det omfattade fyra fem länder skulle det inte behöva kosta så mycket heller, säger han.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
Metro ansöker om rekonstruktion
Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.
I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.
En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.
Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.
Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.
Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.
AD: Värvningsförbud gick för långt
Ett spelföretag i Uppsala ville hindra avhoppare från att värva tidigare kollegor till sitt företag. Men nu konstaterar Arbetsdomstolen, AD, att värvningsklausulen i avtalet inte är rimlig.
I de avtal som de anställda skrivit på åtar de sig att under en 24-månadersperiod efter avslutad anställning inte ”direkt eller indirekt” rekrytera från den tidigare arbetsgivaren.
Med hänvisning till den klausulen förbjöd tingsrätten tidigare avhoppare från ett spelbolag att värva spelutvecklare från sin tidigare arbetsgivare.
Domen överklagades till AD som har en annan syn på saken. AD konstaterar att värvningsklausuler är ”ägnade att skapa påtagliga inlåsningseffekter och motverka rörligheten på arbetsmarknaden”, men påpekar också att konkurrensklausuler av olika slag kan vara berättigade bland annat för att skydda företagshemligheter.
Det är dock inte fallet när det handlar om spelföretagets värvningsklausul, enligt domstolen som dock anser att en klausul med kort bindningstid kan vara berättigad. Detta för att motverka att en anställd ”i nära anslutning” till att hen lämnar företaget också får andra att sluta och gå över till en konkurrent.
I det här fallet lämnade dock de anställda företaget för mer än ett halvår sedan, vilket gör att rekryteringsförbudet inte bör anses som skäligt, konstaterar domstolen.
AD noterar också att värvningsklausulen inte endast omfattar aktiv rekrytering utan även förbjuder dem att anställa personal hos den tidigare arbetsgivaren som på egen hand söker upp dem. Det kan inte anses skäligt, menar domstolen.
Malin Wulkan, biträdande chefsjurist på Unionen, anser att det är en viktig dom.
– Visserligen var klausulen i anställningsavtalet väldigt omfattande. Det fanns inga begränsningar till vissa personer eller geografiskt område, och sträckte sig över en två-årsperiod. Men det är ändå ett betydelsefullt avgörande eftersom det inte finns något sedan tidigare som är så tydligt.
Bland viktiga med domen är att AD betonar att man har en restriktiv syn på värvningsklausuler och att domstolen dessutom pekar på att sex månader kan vara en rimlig löptid, anser Malin Wulkan.
Än så länge har inte Unionen fått in särskilt många ärenden som rör rena värvningsklausuler.
– Det antas vara ett ökande fenomen, något det inte finns anledning att tvivla på. Sannolikt finns de i alla branscher där det är brist på kompetens, säger Malin Wulkan som påpekar hur viktigt det är att alltid läsa igenom och fundera över anställningskontrakten innan man skriver på.
– Även om man kan få rätt i domstol skapar det en ruggig osäkerhet. Det kan ju handla om höga viten i fall man bryter mot klausulen.
