Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Varför ger ni 10000 till alla som delar på föräldraledigheten?

Anders Karlsson, jämställdhetsombudsman på företaget Diskteknik och Jasico, ni har infört en bonus på 10000 kr för alla anställda som delar på sin föräldraledighet.<br /><br />Varför har ni gjort det?<br />
Publicerad
- Vi är ett mansdominerat företag och vi har sett att de män som varit föräldralediga endast tagit ut några spridda dagar. Våra kvinnliga anställda har istället haft lång föräldraledighet, alltså nästan tagit ut all ledighet själva, och vi vill balansera upp det. Vi vill att män ska vara hemma mer och kvinnor ska vara tillbaka snabbare i arbetslivet. Det tror vi alla tjänar på. Med bonusen hoppas vi sporra anställda att dela på föräldraledigheten lika eller minst 60/40. Kvinnor och män som delar sin föräldraledighet med partner oavsett vad han eller hon jobbar med, får 10000 kr.
Har ni märkt av att flera män är hemma i och med bonusen?
- Vi införde bonusen 1 juni i år och hittills har det bara fötts två barn. Det är för tidigt att säga något ännu men vi hoppas och tror att det ska märkas skillnad.
Jobbar ni med jämställdhet på andra sätt?
Vi har en ny jämställdhetsplan med flera delmål. Vi har infört nya rutiner och handlingsplan vid sexuella trakasserier till exempel. Vi jobbar hela tiden också på hur vi ska värva på ett könsneutralt sätt. Det är viktigt med god personalpolitik, det ska vara en bra arbetsplats där anställda trivs och en bra arbetsplats ska ha en jämställdhetsplan. Det ska vara rättvist oavsett kön, läggning eller hudfärg. Och då räcker det inte bara med ord, det måste hända något.



Boktipset


Könsbalans så jobbar du jämställt av Mian Lodalen och Anna-Klara Bratt (Bokförlaget DN).
Det blir ofta mycket snack och lite verkstad när det kommer till jämställdhet. Många vill ha det jämställt men hur ska man få till det?
Frilansjournalisterna Mian Lodalen och Anna-Klara Bratt tröttnade på orden som aldrig blev verklighet och påbörjade därför ett omvälvande jämställdhetsarbete på tidningen Arbetaren. Och det var inte lätt alla gånger...
I boken "Könsbalans" delar de med sig av sina erfarenheter och ytterst konkreta råd som alla arbetsplatser, oavsett yrkesområde, kan ta till sig. Så sluta snacka, börja agera.



Gravid kvinna nekad sjukpenning


Då var det dags igen. Ännu en gravid kvinna har nekats sjukpenning av Försäkringskassan.
Försäkringskassan i Norrbotten anser att kvinnans arbetsförmåga inte är nedsatt och därför har hon inte rätt till ersättning.
Jämo tycker annorlunda, som valt att stämma Försäkringskassan. En man med samma besvär hade blivit beviljad sjukpenning, anser Jämo. Kvinnan har inte fått samma behandling, eftersom hennes besvär beror på graviditeten. Jämo yrkar på 75000 kr i skadestånd.



Kvinnor silar snacket


Skvallergubbe eller pladderpelle. Det är inte bara kvinnor som är pratkvarnar, inte när det kommer till att snacka i telefonen.
En brittisk undersökning visar att män i genomsnitt talar i 32 minuter i mobilen eller hemtelefonen. Kvinnor har minskat sitt pratande under de senaste fem åren, från 35 till 26 minuter.
Kvinnor och män pratar gärna också om olika saker i telefonen. Kvinnor pratar om män och kläder. Män pratar om kvinnor, sport och pengar.



Stäms föraidsfrågatill afrikan


Ett familjeslakteri sökte en erfaren slaktare via arbetsförmedlingen i Fagersta. Arbetsförmedlingen tipsade om en man som hade arbetat som slaktare i flera år i sitt afrikanska hemland.
Mannen kallades till en arbetsintervju men väl där blev han ombedd att byta om för att provarbeta. Under klädombytet frågade arbetsgivaren flera gången om mannen hade aids.
Den arbetssökande kände sig kränkt och vände sig till diskrimineringsombudsmannen, DO.
Arbetsgivaren menade att han var tvungen att fråga detta med anledning av Livsmedelsverkets regler. Men under DO:s utredning kom det fram att han aldrig ställt frågor om aids under tidigare anställningsintervjuer.
DO anser att den arbetssökande utsatts för mycket kränkande särbehandling och har nu lämnat in en stämningsansökan till Arbetsdomstolen.


Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.