Alla kan känna sig blyga vid något tillfälle, till exempel om man ska säga något inför en publik. En person som däremot alltid är blyg, som har det som temperament, har svårt att ta initiativ och kan känna sig utsatt i nya situationer.
Nejra Besic vid Örebro universitet, som har skrivit en avhandling om blyghet, menar att dagens samhälle sätter press på blyga och att svår blyghet till och med klassificeras som en sjukdom.
- Blyghet går att arbeta bort, men varför ska man göra det? Det finns ett värde i att vi alla är olika. Om individen inte upplever sin blyghet som ett problem ska heller inte samhället göra det, säger hon.
I USA strävar man efter att bota blyghet. Kinesiska barn däremot sätter stort värde på blyghet hos sina kamrater. Blyga individer är goda lyssnare och inte så impulsiva. De tänker efter innan de handlar och uppfattas därför ha goda ledaregenskaper.
- Förr i tiden uppskattades en människa om hon var blyg och timid. Nu ska vi ta för oss och bidra på arbetsplatsen och inte sitta tysta och avvaktande och kanske bara komma med ett inpass då och då. Men blyga har precis samma IQ och kompetens som alla andra, säger Nejra Besic.
Länge har man trott att det har varit föräldrarnas beteende som avgjort barnets utveckling men, visar Nejra Besic avhandling, det är barnens blyghet som påverkar föräldrarnas reaktioner och inte tvärtom. Hon hoppas att föräldrar till blyga barn ska sluta oroa sig över att deras barn verkar ha sämre social kompetens.
- De bör uppmuntra barnen till att vara sig själva oavsett vad andra runt omkring tycker.
Det finns positiva sidor med blyghet. Nejra Besic säger att den fungerar som en skyddande faktor. Blyga ungdomar dricker mindre alkohol och har ofta en senare sexuell debut. Om de blir berusade gör de färre saker som de ångrar.
- Blyga lyckas med familjelivet lika bra som alla andra, säger Nejra Besic.
(Foto: Anders Liljenbring)