Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Var femte oroar sig över livet efter sista arbetsdagen

Många ser fram emot den, kanske som ljuset i tunneln. Men nästan var femte känner mest oro för att bli ensamma och få sämre ekonomi. Det visar Kollegas undersökning om livet efter sista arbetsdagen.
Petra Rendik Publicerad

De flesta kan föreställa sig att yrkeslivet en dag går mot sitt slut. Vissa längtar efter att få gå i pension, att få mer tid över för familj, vänner, fritidsintressen och sovmorgnar. Andra oroar sig, för sämre ekonomi, att inte känna sig behövda och för att bli ensamma.

Jämfört med andra omställningar i livet går ändå pensionen att förutse och planera inför. Men trots det är den svår att förbereda sig på. Det tror i alla fall psykologen Maria Farm. 

- Det är som att få barn eller när en anhörig dör, vi kan bara delvis förbereda oss för sådana stora övergångar i livet. Det är därför det både skrämmer och lockar. Men bara för att man inte kan förbereda sig 100 procent betyder det inte att man inte alls ska göra det. För då kan pensionen bli en stor chock, säger Maria Farm.

Hennes råd är att gå sakta fram och ta en bit åt gången. Strunta i vilka föreställningar andra har om livet som pensionär. Vad vill du göra? Hur vill du att livet och vardagen ska se ut?

Fundera på pensionärslivet som väntar utan att låta det helt ta över livet. Får du ångest, var kvar i känslan en stund, vi är skapta för att hantera starka känslor, menar Maria.

Att bli ensam eller sysslolös är några anledningar till att pensionen kan vara något att frukta, det visar en undersökning som Kollega låtit göra. 49 procent uppger att de är oroliga för att tappa de sociala kontakterna på jobbet och 27 procent oroar sig sig för att bli sysslolösa.

Av dem som troligtvis går i pension inom två år svarade 50 procent att de inte fått något stöd från arbetsgivaren. Anställda som fått stöttning har fått det i form av att en ersättare satts in i god tid och att det har varit möjligt att kunna trappa ner i arbetstid.

En annan viktig del som arbetsgivare inte ska underskatta är avtackningen tror Maria Farm. En värdig och respektfull avtackning, särskilt av en person som jobbat länge på samma arbetsplats, sänder viktiga signaler till övriga medarbetare.

- En avtackning är viktig för den som går i pension men också för dem som är kvar, det är kultursättande.  Som medarbetare ser jag att den som avtackas är uppskattad, det kan betyda mycket för personer som har några år kvar till pensionen.

Det finns studier som visar vilka faktorer som påverkar hur vi hanterar uppsägningar. Anställda som är lagom engagerade i jobbet är ofta de som klarar sig bäst när de blir av med jobbet.

Samma faktorer kan också vara det som avgör om man våndas eller inte inför den stundande pensionen resonerar Maria Farm.

- Det handlar mycket om varifrån självkänslan styrs, om du känner att du är tillräckligt bra som person utan att det hänger på externa faktorer som prestation. Har man en stor del av självkänslan investerad i jobbet blir det tomt när det försvinner.

Det innebär inte att du ska känna dig tvungen att fylla vardagen med en massa kurser, möten och måsten. Fundera i stället på vad du verkligen vill göra eller inte göra, råder Maria Farm.

- Du har jobbat hela ditt liv, du har gjort ditt. Du kanske inte vill hämta barnbarn varje dag på förskolan. Jag tänker att pensionen också måste få vara en tid att njuta av.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.

Arkiv

AD: Värvningsförbud gick för långt

Ett spelföretag i Uppsala ville hindra avhoppare från att värva tidigare kollegor till sitt företag. Men nu konstaterar Arbetsdomstolen, AD, att värvningsklausulen i avtalet inte är rimlig.
Niklas Hallstedt Publicerad 16 oktober 2018, kl 15:02

I de avtal som de anställda skrivit på åtar de sig att under en 24-månadersperiod efter avslutad anställning inte ”direkt eller indirekt” rekrytera från den tidigare arbetsgivaren.

Med hänvisning till den klausulen förbjöd tingsrätten tidigare avhoppare från ett spelbolag att värva spelutvecklare från sin tidigare arbetsgivare.

Domen överklagades till AD som har en annan syn på saken. AD konstaterar att värvningsklausuler är ”ägnade att skapa påtagliga inlåsningseffekter och motverka rörligheten på arbetsmarknaden”, men påpekar också att konkurrensklausuler av olika slag kan vara berättigade bland annat för att skydda företagshemligheter.

Det är dock inte fallet när det handlar om spelföretagets värvningsklausul, enligt domstolen som dock anser att en klausul med kort bindningstid kan vara berättigad. Detta för att motverka att en anställd ”i nära anslutning” till att hen lämnar företaget också får andra att sluta och gå över till en konkurrent.

I det här fallet lämnade dock de anställda företaget för mer än ett halvår sedan, vilket gör att rekryteringsförbudet inte bör anses som skäligt, konstaterar domstolen.

AD noterar också att värvningsklausulen inte endast omfattar aktiv rekrytering utan även förbjuder dem att anställa personal hos den tidigare arbetsgivaren som på egen hand söker upp dem. Det kan inte anses skäligt, menar domstolen.

Malin Wulkan, biträdande chefsjurist på Unionen, anser att det är en viktig dom.

– Visserligen var klausulen i anställningsavtalet väldigt omfattande. Det fanns inga begränsningar till vissa personer eller geografiskt område, och sträckte sig över en två-årsperiod. Men det är ändå ett betydelsefullt avgörande eftersom det inte finns något sedan tidigare som är så tydligt.

Bland viktiga med domen är att AD betonar att man har en restriktiv syn på värvningsklausuler och att domstolen dessutom pekar på att sex månader kan vara en rimlig löptid, anser Malin Wulkan.

Än så länge har inte Unionen fått in särskilt många ärenden som rör rena värvningsklausuler.

– Det antas vara ett ökande fenomen, något det inte finns anledning att tvivla på. Sannolikt finns de i alla branscher där det är brist på kompetens, säger Malin Wulkan som påpekar hur viktigt det är att alltid läsa igenom och fundera över anställningskontrakten innan man skriver på.

– Även om man kan få rätt i domstol skapar det en ruggig osäkerhet. Det kan ju handla om höga viten i fall man bryter mot klausulen.