Tillsammans har Svenskt Näringsliv och PTK låtit undersöka de faktiska konsekvenserna av turordningsreglerna, däribland regeln om sist in - först ut. Fackliga företrädare och arbetsgivare vid tvåhundra företag där man dragit ned har tillfrågats om hur förhandlingarna och följderna.

Resultatet visar att det på flera områden finns en ganska stor samstämmighet. Det gäller bland annat behovet av driftsinskränkningar, nio av tio företag och sju av tio fackliga företrädare an såg att det fanns en samsyn om detta, och vilka som skulle sägas upp.

Åtta av tio företrädare för företagen och sju av tio fackliga företrädare säger vara nöjda med resultaten av turordningsförhandlingarna.

Undersökningen visar också att avtalsturlistor, det vill säga att fack och arbetsgivare på egen hand bestämmer turordningen, är den vanligaste vägen när man är överens om neddragningen.

Men allt är inte perfekt. I samband med neddragningar tvingas man också göra sig av med kompetens som företaget egentligen behöver. Det säger fem av tio av dem som kommit överens.

Det är här den stora bristen med dagens turordningsregler finns, säger Svenskt Näringslivs vice vd Christer Ågren.

- I hälften av alla fall gör man en avtalsturlista, där betalar nio av tio företag någon extra förmån utöver vad lag och avtal kräver till de uppsagda. Och i en drygt tredjedel av fallen gör företagen individuella lösningar med tjänstemän som man inte har behov av. De lösningarna är väldigt dyra, men visar hur viktigt det är att få ha rätt människor kvar.

Niklas Hjert, ordförande för PTK:s förhandlingschefsgrupp, som också var på plats för att kommentera rapporten, menar att det visst finns behov av att förändra regelverket, framförallt när det gäller tryggheten genom kompetensutveckling.

- Även för våra medlemmar är det viktigt att ha konkurrenskraftiga företag. Av undersökningen framgår också att många företag anställer ny kompetens efter uppsägningarna. Man borde fråga sig vad man kunde ha gjort för att undvika situationen i ett tidigare skede.