Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Vanligt att företag tappar kompetens vid neddragningar

I de flesta fall är både fack och arbetsgivare nöjda med resultatet av turordningsförhandlingarna när ett företag drar ned. Ändå tvingas företagen ofta göra sig av med kompetens som man skulle ha behövt ha kvar, visar en undersökning.
Niklas Hallstedt Publicerad

Tillsammans har Svenskt Näringsliv och PTK låtit undersöka de faktiska konsekvenserna av turordningsreglerna, däribland regeln om sist in - först ut. Fackliga företrädare och arbetsgivare vid tvåhundra företag där man dragit ned har tillfrågats om hur förhandlingarna och följderna.

Resultatet visar att det på flera områden finns en ganska stor samstämmighet. Det gäller bland annat behovet av driftsinskränkningar, nio av tio företag och sju av tio fackliga företrädare an såg att det fanns en samsyn om detta, och vilka som skulle sägas upp.

Åtta av tio företrädare för företagen och sju av tio fackliga företrädare säger vara nöjda med resultaten av turordningsförhandlingarna.

Undersökningen visar också att avtalsturlistor, det vill säga att fack och arbetsgivare på egen hand bestämmer turordningen, är den vanligaste vägen när man är överens om neddragningen.

Men allt är inte perfekt. I samband med neddragningar tvingas man också göra sig av med kompetens som företaget egentligen behöver. Det säger fem av tio av dem som kommit överens.

Det är här den stora bristen med dagens turordningsregler finns, säger Svenskt Näringslivs vice vd Christer Ågren.

- I hälften av alla fall gör man en avtalsturlista, där betalar nio av tio företag någon extra förmån utöver vad lag och avtal kräver till de uppsagda. Och i en drygt tredjedel av fallen gör företagen individuella lösningar med tjänstemän som man inte har behov av. De lösningarna är väldigt dyra, men visar hur viktigt det är att få ha rätt människor kvar.

Niklas Hjert, ordförande för PTK:s förhandlingschefsgrupp, som också var på plats för att kommentera rapporten, menar att det visst finns behov av att förändra regelverket, framförallt när det gäller tryggheten genom kompetensutveckling.

- Även för våra medlemmar är det viktigt att ha konkurrenskraftiga företag. Av undersökningen framgår också att många företag anställer ny kompetens efter uppsägningarna. Man borde fråga sig vad man kunde ha gjort för att undvika situationen i ett tidigare skede.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.