Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Våga prata på morgonmötet
En gång i tiden kan rädslan att tala inför andra ha räddat liv. I dag är det mest ett bekymmer.
Det är morgonmöte och snart är det din tur att prata. Händerna blir svettiga, det blir svårt att andas, hjärtat tickar snabbare, tanken blir grumlig och rodnaden stiger uppför halsen. Känner du igen dig? Då är du inte ensam. När psykologiprofessorn Tomas Furmark från Uppsala universitet gjorde en enkätstudie med 2 000 slumpvis utvalda personer tyckte 25 procent att det var rejält jobbigt att tala inför andra.
- Det är en av de allra vanligaste rädslorna vi har. Man är rädd att ge ett dåligt intryck, komma av sig, inte hitta orden eller verka oförberedd.
När kroppen blir stressad och pressad reagerar den likadant som vid en potentiell fara. Pulsen ökar, utsöndringen av stresshormoner stiger och blodet strömmar till de stora muskelgrupperna.
- Man förbereder sig för flykt och överlevnad. Man kan ju tycka att det vore bättre att bli klartänkt och lugn, men vi fungerar inte så, säger Tomas Furmark.
Och reaktionen var säkert mycket användbar en gång i tiden. Det finns forskning som tyder på att mysteriet kring talrädsla går att finna i evolutionen.
- Det kan handlar om dominanskonflikter. Tänk dig en grupp med primater som är rangordnade i en hierarki. Om du utmanar den dominerande kraften så riskerar du att bi utstött, vilket i sin tur hotar din överlevnad. Även om samhället runtomkring oss har utvecklats är vi anatomiskt fortfarande primitiva samlare och jägare.
En annan teori är att rädslan att tala inför andra går i arv. Har man föräldrar som är talrädda så ökar risken att man själv blir det.
- Det finns även en utvecklingsaspekt. Oftast utvecklas talrädslan när vi kommer in i tonåren. Det blir viktigare att passa in, säga rätt saker och etablera sig i vuxenlivet.
Hämmande i yrkeslivet
Att vara rädd för att tala inför folk kanske inte ställde till så stora bekymmer under bonde- eller industrisamhället. Men dagens informationssamhälle ställer större krav.
- Det finns högre krav på att framträda i dag än tidigare. Det blir ett problem då man tackar nej till saker i arbetslivet av rädsla för att behöva synas för mycket.
- Rädslan blir en fobi när den blir handikappande och stör livet. Men de allra flesta kan hantera det.
Går att öva
Även om det känns omöjligt, går det att bryta skräcken. Det bästa man kan göra är att utsätta sig för den obehagliga situationen upprepade gånger.
- Talrädsla är en irrationell rädsla, liksom fobi för spindlar eller ormar. Du vet att dina arbetskamrater inte vill dig illa eller kommer att skratta åt det du berättar. Men det känns lika jobbigt i alla fall. Därför är det viktigt att stanna kvar i obehaget tills det klingar av, för att förstå att det inte är så farligt.
Man kan också använda sig av den så kallade trappmodellen. Alltså börja med att öva på att prata inför spegeln, sedan kanske prata inför en god vän, några fler kamrater och till sist, en samling okända människor.
- Man kan dela upp situationen i mer eller mindre obehagliga delar. Spelar miljön någon roll? Spelar det någon roll om du känner folksamlingen du pratar med eller inte? Kan du förbereda dig? Det är viktigt att komma ihåg att det inte finns någon vaccinering mot ångest, men man kan lära sig att hantera den så att den inte påverkar hem- eller arbetsliv, säger Tomas Furmark.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
Metro ansöker om rekonstruktion
Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.
I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.
En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.
Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.
Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.
Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.
AD: Värvningsförbud gick för långt
Ett spelföretag i Uppsala ville hindra avhoppare från att värva tidigare kollegor till sitt företag. Men nu konstaterar Arbetsdomstolen, AD, att värvningsklausulen i avtalet inte är rimlig.
I de avtal som de anställda skrivit på åtar de sig att under en 24-månadersperiod efter avslutad anställning inte ”direkt eller indirekt” rekrytera från den tidigare arbetsgivaren.
Med hänvisning till den klausulen förbjöd tingsrätten tidigare avhoppare från ett spelbolag att värva spelutvecklare från sin tidigare arbetsgivare.
Domen överklagades till AD som har en annan syn på saken. AD konstaterar att värvningsklausuler är ”ägnade att skapa påtagliga inlåsningseffekter och motverka rörligheten på arbetsmarknaden”, men påpekar också att konkurrensklausuler av olika slag kan vara berättigade bland annat för att skydda företagshemligheter.
Det är dock inte fallet när det handlar om spelföretagets värvningsklausul, enligt domstolen som dock anser att en klausul med kort bindningstid kan vara berättigad. Detta för att motverka att en anställd ”i nära anslutning” till att hen lämnar företaget också får andra att sluta och gå över till en konkurrent.
I det här fallet lämnade dock de anställda företaget för mer än ett halvår sedan, vilket gör att rekryteringsförbudet inte bör anses som skäligt, konstaterar domstolen.
AD noterar också att värvningsklausulen inte endast omfattar aktiv rekrytering utan även förbjuder dem att anställa personal hos den tidigare arbetsgivaren som på egen hand söker upp dem. Det kan inte anses skäligt, menar domstolen.
Malin Wulkan, biträdande chefsjurist på Unionen, anser att det är en viktig dom.
– Visserligen var klausulen i anställningsavtalet väldigt omfattande. Det fanns inga begränsningar till vissa personer eller geografiskt område, och sträckte sig över en två-årsperiod. Men det är ändå ett betydelsefullt avgörande eftersom det inte finns något sedan tidigare som är så tydligt.
Bland viktiga med domen är att AD betonar att man har en restriktiv syn på värvningsklausuler och att domstolen dessutom pekar på att sex månader kan vara en rimlig löptid, anser Malin Wulkan.
Än så länge har inte Unionen fått in särskilt många ärenden som rör rena värvningsklausuler.
– Det antas vara ett ökande fenomen, något det inte finns anledning att tvivla på. Sannolikt finns de i alla branscher där det är brist på kompetens, säger Malin Wulkan som påpekar hur viktigt det är att alltid läsa igenom och fundera över anställningskontrakten innan man skriver på.
– Även om man kan få rätt i domstol skapar det en ruggig osäkerhet. Det kan ju handla om höga viten i fall man bryter mot klausulen.
