Den utvecklingen finns i Storbritannien, forskare ska undersöka hur det ser ut i Sverige.
- Det handlar inte bara om att ha ett leende, utan om att ha ett leende med friska tänder i. Det kan vara så att arbetsgivarna drar nytta av utseendet på samma sätt som de drar nytta av kompetensen att hantera kunder, säger Henrietta Huzell blivande doktor i arbetsvetenskap vid Karlstad universitet.
Begreppet social kompetens kan innefatta mycket, därför ska estetisk kompetens studeras. Branscher som granskas är hotell, restaurang, bank, försäkring, fastighetsmäklare och tekniska konsulter.
- Kroppen blir en del av det kommersiella erbjudandet, de anställda är en del av produkten, säger Henrietta Huzell.
I Storbritannien finns redan kurser i hur man klär och sminkar sig.
- Vi har något liknande med friskvård. I hotellbranschen finns kurser i hur man sminkar sig. Där finns också krav på hur tunna strumpbyxor man kan ha, säger Henrietta Huzell.
I en pilotstudie har företag fått frågor om piercing, vikt, svenska utan brytning, dialekt, kroppshållning, god fysik, tatueringar, rökning, handhygien, hår, make up, rakning, juveler och kläder.
- Arbetsgivarna fyller i på ett ärligt sätt. Att tala svenska utan brytning anses viktigt. Vikt anser ingen är viktigt, samtidigt tycker man att det är viktigt att personen är fysiskt välmående, säger Henrietta Huzell som pekar på det mer motsägelsefulla i svaret.
- Det här kan ha en diskriminerande effekt.
I Storbritannien pågår diskussioner om kurser i hur man klär sig är rätt arbetsmarknadsåtgärd för att arbetarklassens barn ska få jobb i serviceyrken. Henrietta Huzell är rädd för att Sverige ska följa efter.
- Vi hoppas att detta inte leder till att någon missar en kurs i datakörkort för att den ska lära sig hur den ska klä sig.
Om utseendet om tio år ingår i jobbsökarkurser är hon inte förvånad. Kanske kan det innebära en ännu större uppgång för plastikkirurgin, även om det är något som hon värjer sig för.
Studien vid Karlstads universitet, som finansieras av Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS, ska vara klar 2007. Motsvarande forskning genomförs i Storbritannien, Nya Zeeland och Hong Kong.
CHRISTINA SWAHN
- Det handlar inte bara om att ha ett leende, utan om att ha ett leende med friska tänder i. Det kan vara så att arbetsgivarna drar nytta av utseendet på samma sätt som de drar nytta av kompetensen att hantera kunder, säger Henrietta Huzell blivande doktor i arbetsvetenskap vid Karlstad universitet.
Begreppet social kompetens kan innefatta mycket, därför ska estetisk kompetens studeras. Branscher som granskas är hotell, restaurang, bank, försäkring, fastighetsmäklare och tekniska konsulter.
- Kroppen blir en del av det kommersiella erbjudandet, de anställda är en del av produkten, säger Henrietta Huzell.
I Storbritannien finns redan kurser i hur man klär och sminkar sig.
- Vi har något liknande med friskvård. I hotellbranschen finns kurser i hur man sminkar sig. Där finns också krav på hur tunna strumpbyxor man kan ha, säger Henrietta Huzell.
I en pilotstudie har företag fått frågor om piercing, vikt, svenska utan brytning, dialekt, kroppshållning, god fysik, tatueringar, rökning, handhygien, hår, make up, rakning, juveler och kläder.
- Arbetsgivarna fyller i på ett ärligt sätt. Att tala svenska utan brytning anses viktigt. Vikt anser ingen är viktigt, samtidigt tycker man att det är viktigt att personen är fysiskt välmående, säger Henrietta Huzell som pekar på det mer motsägelsefulla i svaret.
- Det här kan ha en diskriminerande effekt.
I Storbritannien pågår diskussioner om kurser i hur man klär sig är rätt arbetsmarknadsåtgärd för att arbetarklassens barn ska få jobb i serviceyrken. Henrietta Huzell är rädd för att Sverige ska följa efter.
- Vi hoppas att detta inte leder till att någon missar en kurs i datakörkort för att den ska lära sig hur den ska klä sig.
Om utseendet om tio år ingår i jobbsökarkurser är hon inte förvånad. Kanske kan det innebära en ännu större uppgång för plastikkirurgin, även om det är något som hon värjer sig för.
Studien vid Karlstads universitet, som finansieras av Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS, ska vara klar 2007. Motsvarande forskning genomförs i Storbritannien, Nya Zeeland och Hong Kong.
CHRISTINA SWAHN
