Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Utredningar av arbetsplats- olyckor preskriberas

Fingrarna fastnar i en maskin, ett hål i marken saknar varningsskyltar, en isig gångväg har inte blivit sandad. Arbetsplatsolyckor sker varje dag. Ibland lindriga, ibland med dödlig utgång. Men vem är det egentligen som har ansvaret om någonting händer? Kollega frågade Mikael Syk, jurist på Arbetsmiljöverket.
Lina Björk, Lina Jonsson Publicerad 29 november 2013, kl 14:02

Vem har ansvaret om det händer en olycka på arbetsplatsen?
- Enligt vår synpunkt ligger arbetsmiljöansvaret alltid på arbetsgivaren. Man kan inte delegera eller fördela arbetsmiljöansvar, men man kan fördela uppgifter på olika personer. Vem som vid en olycka kan ha ett straffrättsligt ansvar avgörs av domstol.

Hur fungerar delegeringen?
- Om det är ett aktiebolag börjar ansvaret högst upp hos vd:n. Sedan fördelas det så långt ned i verksamheten som möjligt. Du som närmaste chef vet ju förmodligen bäst hur maskiner och anställda interagerar på din avdelning. Man vill gärna att den som fått uppgiften befinner sig så nära de anställda som möjligt.

Om jag ska sköta arbetsmiljöarbetet på min avdelning, vad kan jag kräva då?
- Tid och resurser. Den som fått uppgiften måste få tid att utföra det systematiska arbetsmiljöarbetet. Sedan krävs det också att du har kunskap om vad som behöver göras. Har du inte det så ska du kräva att få gå en utbildning och att tid ska avsättas för det.

Mikael SykOm man inte hinner med?
- Då kan du lämna tillbaka uppgiften till den som har fördelat den. Lämpligen skriftligt där du förklarar att du inte har fått det som krävs för att utföra uppgiften. Det är viktigt om det faktiskt händer något.  Det här kan dock vara ett problem eftersom många känner att de inte kan eller vågar avsäga sig arbetsmiljöuppgiften då de upplever att det då kan verka som om de inte klarar av sina arbetsuppgifter. Men om man inte har tid, kunskap eller resurser för det måste man sätta ned foten.

Vad händer om olyckan är framme och den som skulle ta ansvar inte gjorde det?
- Först anmäls olyckan till Arbetsmiljöverket. Vi kan då åka ut och utreda. Om en maskin exempelvis saknat ett skydd som skulle sitta på så kan vi lägga ett förbud på maskinen och ställer sedan ett krav om att det ska rättas till. Arbetsgivaren ska också utreda vad som skett. Anser vi att man brutit mot lagstiftningen så kan vi anmäla  det till en åklagare, som i sin tur kan be polisen att utreda: Vad har hänt och vem ansvarar för att skyddet ska sitta på plats? Är det en person med arbetsmiljöuppgifter som har slarvat så kan åklagaren välja att åtala den personen. I domstol kan man då exempelvis bli fälld för ett arbetsmiljöbrott som vållande till kroppsskada. Oftast är det då böter som döms ut.

Hur kan företaget straffas?
- Om företaget har ett undermåligt arbetsmiljöarbete som kan anses vara en orsak till olyckan så kan man straffas med en företagsbot. Det är många gånger lättare för  åklagaren att få en fällande dom då denne inte behöver hitta en enskild person som ska ställas till svars. Får du en bot på en miljon kronor så, kan det fungera rätt bra i förebyggande syfte.

Hur många ärenden leder till åtal?
- Arbetsmiljöverket gör alltid en anmälan om misstänkta arbetsmiljöbrott till åklagare då vi anser att någon begått brott mot arbetsmiljölagen.  Vi anser ju att det är fler som skulle kunna fällas men de här målen är vanligtvis inte högprioriterade hos polisen varför många åtelsanmälningar preskriberas innan de hinner utredas. Så trots att det inträffar dödsfall på arbetsplatserna döms ingen till fängelse, för att uppsåtet hos de ansvariga för arbetsmiljön inte varit att skada. Det handlar mer om oaktsamhet.

Hur kan man förbättra de siffrorna?
- Vi är med och utbildar polis och åklagare i arbetsmiljöbrott. Det finns en särskild åklagarenhet för miljö-och arbetsmiljömål i Malmö, vilket är ett stort steg framåt. Ett problem är att poliserna som tar de här målen i mån av tid har väldigt spridd kunskapsnivå om arbetsmiljölagstiftningen. Och oftast är det ganska komplicerade mål. Vi hoppas att polisen i sin omorganisation ska inrätta något liknande som åklagarna, så att poliser som är specialister på området får fokusera på ärendena.

När man tar på sig eller ger uppgifter om arbetsmiljöansvar, vad är viktigast att tänka på?
- Att det tydligt och klart framgår vem som gör vad. Det är viktigt både för den som fått uppgifterna och dem som jobbar i företaget så att de vet vem de ska fråga.
Det ska vara skriftligt, man ska kunna läsa sig till vem som gör det här och det här men inte det här. Det blir särskilt viktigt vid en utredning av en olycka eller tillbud för då kan man se: vem var det som ansvarade för att just det här skyddet skulle sitta på plats?

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.