Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Uthyrda får sämre lön

Fler än någonsin är nöjda med sitt jobb som bemanningsanställd, enligt en rapport från Bemanningsföretagen. Samtidigt visar forskning att bemanningsanställda har både lägre lön och löper större risk för arbetsskador än anställda inom andra branscher.
Lina Björk, Lina Jonsson Publicerad

Antalet anställda inom bemanningsbranschen har fördubblats de senaste tio åren. I dag utgör branschen 1,4 procent av den totala sysselsättningen i Sverige, cirka 10 000 av dem är Unionens medlemmar.
- Vi omsätter närmare 25 miljarder per år och har 60 000 årsanställda inom bemanning, omställning och rekrytering. Men vi ser en ständig utveckling, inom några år kommer det vara det dubbla, säger Henrik Bäckström, vd för Bemanningsföretagen.

För andra gången har Bemanningsföretagen genomfört en medarbetarundersökning. Resultatet visar att sju av tio anser att erfarenheten av att jobba som uthyrd har varit positiv och fyra av fem tycker att de blivit väl bemötta av kundföretaget.
- Det är mycket positiva siffror, som dessutom har ökat sedan den senaste undersökningen, säger Henrik Bäckström.


Ökad risk för arbetsskador
Mer än hälften av de tillfrågade ansåg att bemanningsföretaget hanterat löneutbetalningar mycket bra. Lika många upplevde att de har en lägre lön än personalen som är anställd av kundföretaget. Pernilla Andersson Joona, som forskar om arbetsmarknadsekonomi på Stockholms universitet bekräftar bilden.
- Vi ser att löneutvecklingen inom bemanningsbranschen halkar efter. Kring 2001 låg man relativt lika men sedan dess har man gått tillbaka igen.
Forskningen visar också att bemanningsanställda löper större risk för att råka ut för en arbetsskada.
- Rörligheten kan vara ett arbetsmiljöproblem. Den fasta personalen glömmer bort att informera och när det väl händer något så vet man inte vem som bär ansvaret. Är det kundföretaget eller bemanningsföretaget?

Lagstiftning eller kollektivavtal?

Sverige har en liten skara bemanningsanställda jämfört med till exempel Storbritannien, Holland och Japan, som ligger på närmare tre procent. I november 2008 kom ett EU-direktiv om att skydda arbetstagare som hyrs ut av bemannningsföretag. Centralt är att bemanningsanställda ska ges samma grundläggande arbets- och anställningsvillkor som om de varit anlitade direkt av företaget de arbetar på. Direktivet skulle vara genomfört i alla EU-länder senast den 5 december, men man har ännu inte kommit överrens om hur det ska implementeras. En av stötestenarna är om man ska lagstifta eller inte. Detta diskuterades under ett seminarium arrangerat av Miljöpartiet under onsdagen.
- Det är bra att det växer fram nya jobb då vi ser en ökad flexibilitet på arbetsmarknaden. Men vi måste också se vilka konsekvenserna blir. Kommer det att ske en dumpning av löner och villkor? I så fall är det bättre att reglera med kollektivavtal då lagstiftningen kring detta är formad på 1970-talet och då fanns inte bemanningsbranschen, säger Ylva Johansson (S), vice ordförande i riksdagens arbetsmarknadsutskott.

Även fackförbunden spelar en viktig roll.
- Fackförbunden har en bra inblick i bemanningsbranschen i dag, men vi kommer att se ett ökat tryck framöver på grund av den ökande ungdomsarbetslösheten och då gäller det att vara på tårna, säger Tomas Tobé (M), ordförande i riksdagen arbetsmarknadsutskott.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.