Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Utbrändhet godkänd som arbetsskada

Efter åtta års kamp har en Sifmedlem fått sin utmattningsdepression godkänd som arbetsskada och rätt till ersättning från Försäkringskassan.
Publicerad
Mannen anställdes som försäljningschef vid ett charkföretag i maj 1996. Eftersom det var konkurshotat arbetade han hårt för att rädda företaget.
Förutom att utföra sina uppgifter som försäljningschef deltog mannen även i produktionen.
Arbetsdagen brukade börja 7.30 och pågå till 19.30 på vardagarna och han arbetade även lördagar och söndagar.
Efter två år och tio månader, när han arbetat drygt 3 500 timmar utöver normal arbetstid, kollapsade mannen på våren 1999.
Han sjukskrevs först med diagnosen arbetsrelaterade stressymptom, senare för depression.
Då mannen ville få det klassat som en arbetsskada sa både Försäkringskassan och Länsrätten nej då de menade att mycket av arbetet var självpåtaget. Instanserna ifrågasatte också om stress och hög arbetsbelastning kan orsaka en varaktig utmattningsdepression.
Mannen har påpekat att även om ingen gett honom order om att arbeta så mycket så skedde det med vd:ns och fabrikschefens godkännande.
Båda vittnade i Kammarrätten om hur mycket mannen arbetat och tagit ansvar. Utlåtanden av ett par medicinska experter blev också avgörande.
Nu har domstolen slagit fast att mannens utbrändhet kan klassas som arbetsskada.
Kammarrätten anser att mannen haft en extrem arbetsbörda. Och att även om han också utfört sådana arbetsuppgifter som inte direkt ingått i anställningen så har det ändå skett med arbetsgivarens samtycke.
Därför har man tagit hänsyn till mannens hela arbetsbelastning då man avgjort saken.
Domstolen pekar också på att mannens arbetssituation påverkats av andra faktorer, som konkurshotet, att han haft en mycket oklar arbetsbeskrivning och att hans ställning inneburit ett stort ansvar utan att han har haft motsvarande befogenheter.
Det finns tillräckligt stöd för att anse att den totala arbetsbelastningen med stor sannolikhet orsakat utmattningsdepressionen som därför ska ses som en arbetsskada, anser Kammarrätten.
- Det känns skönt att få fastslaget att utbrändhet existerar efter all misstro jag mött. Domen kan bli prejudicerande och hjälpa andra i samma situation, säger mannen till Borås Tidning.

ANITA TÄPP










Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.