Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Unionens klubb på HP slåss mot lönesänkning

Datajätten Hewlett-Packard vill sänka lönerna med fem procent. Eftersom avtalet inte tillåter lönesänkningar vill de fråga varje anställd.
- Skulle de få göra på det här sättet kan vi nästan lägga ned den fackliga verksamheten. Kan man gå förbi kollektivavtalet har vi inte längre något kollektiv, säger Unionens klubbordförande Hans Fryklund.
Niklas Hallstedt Publicerad

HP:s ambition är att lönerna ska ned för bolagets samtliga cirka 320 000 anställda i hela världen. Det handlar om en sänkning på fem procent för flertalet anställda.

- I Asien och USA har man redan gjort det. I Europa kan man inte göra på samma sätt, säger Hans Fryklund.

Företagets första försök var att slopa lönerevisionen, något som facket inte gick med på. Därefter har företaget sagt att man vill vända sig till var och en av de anställda. Inte heller det kan facket acceptera.

- Vi har sagt att om de gör det här så är det böter som gäller. Det här är ingen tillfällig sänkning, utan för all framtid. Det är dumpning av lön, säger Hans Fryklund som menar att HP:s handlande påverkar hela marknaden.

- Om vi gör det här kommer hela IT-branschen följa efter.

Hans Fryklund påpekar att HP faktiskt inte går dåligt, utan fortfarande gör vinst. Företaget vill, säger han, ha en utveckling mot att en större del av lönen ska vara rörlig.

- Och den rörliga delen har vi ingen insyn i och inget inflytande över. Det vi behöver i dagsläget är i stället ett stabilt system, där vi vet vad vi har också i morgon.

Enligt Hans Fryklund genomförde HP en liknande sänkning under 1990-talet, men i det fallet var den tidsbegränsad. Trots att många gick med på lönesänkningen, tvingades ändå folk sluta så småningom.

HP har nu fört frågan till central nivå. Det blir arbetsgivarorganisationen Almega och Unionen som får reda ut om det överhuvudtaget är möjligt att genomföra en lönesänkning på det sätt som HP vill.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.