Annika Flaten har läst Sanders berättelse om att de anställda kontrolleras från arbetsdagens början till dess slut och håller med om att upplevelsen kan vara stressande och integritetskränkande.

Arbetsgivaren mäter bland annat samtalskvalitet, antal besvarade samtal, kundnöjdhet och andel arbetstid fakturerad till kund.

- Om mätningen används konstruktivt och i kombination med coachning kan den vara till hjälp i den anställdas kompetensutveckling. Men annars kan den få motsatt effekt. 

Låga löner

Lönenivåerna är låga och Sander efterlyser att branschen tar hänsyn till utbildning och tidigare erfarenhet när man sätter lön. Som det nu är har han fått börja om från början när han anställts på ett nytt callcenter.

- Unionen har gjort särskilda satsningar på att få upp lägsta lönerna och vi fortsätter driva frågan. Vi försöker även titta på ett nytt lönesystem. Bonus eller prestationsbaserad ersättning får inte bli en för stor del av lönen. Det skapar osäkerhet. Ett bonussystem måste ha mål som är möjliga att nå och alla måste förstå förutsättningarna.

Den chef som i Sanders berättelse inte lyssnade på kvinnan som hade utsatts för sexuella trakasserier visar tydliga tecken på dåligt ledarskap, anser Annika Flaten. Men det finns avarter inom alla branscher.

Unga chefer utan rätt utbildning

- De flesta i branschen är unga, det är ofta deras första arbete och även cheferna är unga. Att jobba med unga ställer höga krav på ledarskapet men tyvärr får cheferna ofta bara utbildning i prestationsrelaterade uppgifter och sällan i mjuka ledarskapsfrågor, säger hon.

- Branschen måste få ett bättre rykte. Nu har de ett oförtjänt dåligt. Lika väl som det finns extremt dåliga företag så finns det väldigt många bra. Unionen driver bland annat frågan om auktorisation för att stärka callcenterbranschens seriositet och minska antalet lycksökare.