Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Unionen tacklar hockeyn

Finansiell rådgivning, agentverksamhet och karriärcoachning. Det är några av de saker som Unionen och projektledaren Erik Zachrisson vill kunna erbjuda hockeyspelarna i framtiden. I förlängningen hoppas man också få med idrottare från andra sporter.
Niklas Hallstedt Publicerad
Projektledaren Erik Zachrisson, själv före detta hockeyproffs, på is tillsammans med NHL-proffsen Daniel Tjärnqvist, Marcus Nilson och Niklas Kronwall.

Omkring hälften av de svenska elithockeyspelarna är redan medlemmar i Unionen. Men i övrigt är idrotten till stor del obetad mark för facken, något som förbundet nu vill ändra på.

Första steget är att utvidga engagemanget inom elithockeyn. Bland planerna finns att erbjuda rådgivning om kontraktsskrivning, juridisk hjälp vid disciplinpåföljder, finansiell rådgivning, karriärcoachning och agentverksamhet.

Projektledaren Erik Zachrisson- Det finns otroligt mycket man skulle kunna göra. Det finns en hel del gråzoner som måste klargöras. Det kommer att hjälpa sporten. Det spelarna själva vill ha är framför allt större inflytande, säger Erik Zachrisson, projektledare för den nya satsningen på sportsektorn.

Han kan också tänka sig minimilöner inom hockeyn.

- I dag kan det finnas juniorer som tjänar noll kronor som går upp i a-truppen och spelar tillsammans med killar som tjänar 300 000 kronor. Det måste finnas en balans.

En ökad satsning på idrotten skulle dessutom öka intresset för facket, tror Erik Zachrisson. I dag är det klubbarna som äger rättigheterna och kammar in pengar när spelarna ställer upp i olika sammanhang vid sidan om hockeyn. En del av de pengarna skulle i stället kunna användas för den fackliga verksamheten, anser Erik Zachrisson. Förhoppningen är att spelarna ska kunna medverka i reklam och olika aktiviteter för Unionens räkning.

- Det blir härligt om Unionen blir något som man naturligt förknippar med idrott. Vi måste hitta nya vägar för att nå ungdomar.

Tanken är att det här ska vara en modell som ska kunna användas även inom andra idrotter, exempelvis fotboll och handboll.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.