Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Unionen saknar skyddskommitté

Unionen kräver att det ska finnas en skyddskommitté ute på landets arbetsplatser. Förbundet har däremot inga planer på att införa en sådan för sina egna anställda.
- Det är skrämmande att vi ska vara skomakarens barn, säger Tomas Svartling, huvudskyddsombud.
Ola Rennstam Publicerad 19 maj 2008, kl 12:17
Tomas Svartling

På arbetsplatser med minst 50 arbetstagare ska det alltid finnas en skyddskommitté. Så står det i arbetsmiljölagen.
Vikten av en skyddskommitté på en arbetsplats är också något som Unionen jobbar för och som förbundet bland annat nämner på sin hemsida. Men på Unionens förbundskontor i Stockholm, där det arbetar cirka 430 personer, saknas skyddskommitté.
- Jag har krävt det här sedan oktober förra året för att hitta ett sätt att hantera arbetsmiljöfrågorna. Arbetsgivaren säger att vi inte kan göra det just nu eftersom förbundet står inför stora förändringar, men det är just vid stora förändringar det uppstår risker och då måste man kunna hantera dem, säger Tomas Svartling.

Med en skyddskommitté hade man, enligt Tomas Svartling, lättare kunnat lokalisera de arbetsmiljöproblem som finns på förbundskontoret.
- Nu är det svårt att bedriva ett aktivt arbetsmiljöarbete och få en helhetsbild. Hur ska vi kunna se tidiga signaler på att man jobbar för mycket eller för hög arbetsbelastning? Det är frågor som vi inte kan diskutera eftersom det inte finns något forum, säger han.

- Skyddskommitté är ett lagkrav och behövs som forum för att hantera arbetsmiljöfrågorna på arbetsplatsen. Det är skrämmande att vi ska vara skomakarens barn.

Kollega har utan framgång försökt nå Unionens personalchef Gunilla Thorin för en kommentar.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.