Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Unionen räds inte förstatligande av a-kassan

Facket måste klara sig på egna meriter, tycker Unionens ordförande Mari-Ann Krantz som ser fördelar med Miljöpartiets a-kasseförslag.
- Jag tycker att det är intressant att man försöker knyta ihop det till en sammanhållen försäkring.
Niklas Hallstedt Publicerad 26 februari 2008, kl 15:23
Mari-Ann Krantz, ordförande Unionen

Miljöpartiet vill skapa ett nytt trygghetssystem genom att a-kassa, sjukförsäkring och socialbidrag slås ihop.

Enligt Mari-Ann Krantz finns det många som i dag hamnar mellan stolarna. Personer som vänder sig till Försäkringskassan kan få beskedet att de är för friska för att vara sjukskrivna. När de sedan går till Arbetsförmedlingen får de höra att de är för sjuka för att vara arbetssökande.

Dagens situation är enbart negativ för facken, anser Mari-Ann Krantz.
- A-kassan är lika med facket. Vi i den fackliga organisationen tvingas ta hand om problemen, medan andra fattar besluten. De fackliga organisationerna tvingas bära hundhuvudet.

- Med de höga avgifterna är det många medlemmar som inte har råd, men som skulle behöva skyddet.

Att återgå till det tidigare systemet, det som fanns före den borgerliga regeringens tillträde, tror inte Mari-Ann Krantz är möjligt.
- Frågan är om det ens är önskvärt. Det var inte heller det perfekta systemet. Därmed inte sagt att miljöpartiets förslag är optimalt, men det verkar bättre än det som kommit fram i utredningen om en obligatorisk a-kassa.

Ett av argumenten mot att förstatliga a-kassan är att det skulle minska möjligheterna att behålla en hög facklig organisationsgrad. Det argumentet ger inte Mari-Ann Krantz mycket för.
- Jag tycker att varje facklig organisation måste leva på egna meriter.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.