Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Unionen kräver högre callcenterlöner

Många anställda på callcenter ligger kvar på lägstlönen år efter år. För att få bukt med det kräver Unionen både ytterligare en lägstlönenivå och en satsning utöver den vanliga.
Niklas Hallstedt Publicerad

Lönerna inom it är höga, men det gäller inte den del av branschen som utgörs av callcenterföretagen. Här finns en del av de lägst betalda av Unionens medlemmar.

För två år sedan tjänade ett drygt tusental av dem under 20 000 kronor i månaden. Nästan hälften av dessa låg i trakterna kring lägstlönen.

I dag är lägstlönen 16 000 kronor för 18-åringar och 17 300 kronor för den som varit anställd i minst ett år.

Solange Nordh, Unionens klubbordförande på Twenty4help i Ljusdal och medlem i Unionens förhandlingsdelegation, har varit heltidsanställd sedan 1999.

- Jag gick in på 12 100 kronor, i dag ligger jag på ungefär 20 000. Att jag har lite mer än lägstlönen beror på att jag jobbat som coach.

I avtalsrörelsen har Unionen två krav för att få upp lönerna för de lägst betalda. För det första vill man införa ytterligare ett steg i lönetrappan. Också efter två år ska den anställde få en särskild höjning. Dessutom vill man ha en höjning av lägstlönerna innan lönepotten justeras. Anledning till det är att det tidigare inte funnits mycket kvar av potten att fördela efter att de med lägst löner fått sina obligatoriska höjningar.

- Jag tycker att det är en bra idé. Det nya trappsteget skulle man ha haft för länge sedan, säger Solange Nordh, enligt vilken callcenterjobb i Ljusdal inte handlar om ett tillfälligt arbete i väntan på något bättre.

- Det är inte som i Stockholm eller Göteborg. Här uppe stannar man mycket längre.

Solange Nordh tror inte heller att risken är överhängande för att företaget ska flytta utomlands om lönerna höjs.

- Jag vet att en del företag gjort så, men för det mesta kommer de tillbaka. Och så dåligt går det inte för Twenty4help att de inte kan betala en höjning.

Enligt Madeleine Lindermann, avtalsansvarig för Unionens it-avtal, har förhandlingarna ännu inte kommit särskilt långt.

- Arbetsgivarna hoppade inte högt av glädje över kravet. Man kan säga att kravet mottogs med en viss skepsis.

Ändå är förhoppningen om framgång goda.

- Det är en förhandlingsfråga. Förra gången fick vi till en högre höjning än märket, men då fick vi offra andra saker i avtalet, exempelvis fick arbetsgivarna möjlighet att i stället öka övertidsuttaget.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.