Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Unionen är emot kvotering - men för positiv särbehandling
Nio av tio ledamöter i bolagsstyrelserna i EU är män och nu väntar ett lagförslag för att få in fler kvinnor. Även Unionen vill ha en jämn könsfördelning, men inte till vilket pris som helst.
EU-kommissionären Viviane Reding vill ha en lag för att få in fler kvinnor i bolagsstyrelserna och hänvisar bland annat till en undersökning som visar att könsmixade företag har bättre ekonomiska resultat än mansdominerade. Även om förslaget i de senaste veckornas debatt kommit att benämnas som en "kvoteringslag", så säger Viviane Reding själv att det snarare handlar om "positiv särbehandling".
- Jag tycker inte att man ska favorisera kvinnor men man ska ge kvinnor en chans, säger Viviane Reding i en intervju.
Reding vill att europeiska bolagsstyrelser ska välja kvinnor framför män till ledamöter, om de har samma kvalifikationer. De bolag som inte uppnått en fördelning med minst 40 procent kvinnor till 2020, ska bestraffas med bland annat böter. Några EU-länder har redan instiftat liknande lagar.
Inom Unionen är man skeptisk till kvotering eftersom man tror att det motverkar sitt syfte.
- Om man med kvotering menar att man plockar in personer oberoende av kompetens, när den enda kvalifikationen är att de är av rätt kön så är vi emot det. Det är uppenbart för oss att det finns kvalificerade kvinnor men vi arbetar hellre med positiv särbehandling. Risken är att man inte förändrar synsättet när man kvoterar, att människor fortsätter tänka att det finns män som är mer kvalificerade för jobbet än de kvinnor som blivit inkvoterade, säger Peter Hellberg 1:e vice ordförande på Unionen.
Han säger att Unionen försöker föregå med gott exempel när de samarbetar internationellt med andra fackförbund, genom att man har absolut jämställdhet i sina styrelser.
- Jag tycker hela kvoteringsdebatten blir lite konstig, att det är antingen eller. Det är precis som att man har gett upp, att det inte kommer att ske någon förbättring förrän vi kvoterar. Det vi är rädda för är tvärtom att om vi börjar kvotera så får vi inte till förändringen. Eller vi får till en procentuell förändring men inte någon förändring i synsättet.
Sverige har, tillsammans med ett tiotal andra medlemsländer, redan på förhand motsatt sig lagförslaget. Jämställdhetsminister Nyamko Sabuni (fp) och näringsminister Annie Lööf (c) skriver i ett brev till EU-kommissionen att de inte tror på kvotering, uppger TT. De menar dels att det bör vara upp till varje land att bestämma hur man vill öka den kvinnliga representationen och dels att lagen skulle göra intrång på aktieägarnas ansvar att styra bolagen.
Före detta jämställdhetsministern Margareta Winberg (s) hotade 2002 med en kvoteringslag om inte könsfördelningen i svenska bolagsstyrelser förbättrades markant. På två år mer än fördubblades antalet kvinnor i styrelserna och mellan 2001 och 2010 steg andelen från 5,3 till 22 procent. I år är första året sedan 1999 som antalet kvinnor i styrelserna minskar.
Fakta
Positiv särbehandling eller kvotering?
Kvotering innebär att en andel av platserna på till exempel en arbetsplats, en beslutande församling eller en utbildning, reserveras för en speciell grupp. Det kan vara till exempel kvinnor eller personer med annan etnicitet än svensk. Kvotering är inte tillåtet i Sverige.
Med positiv särbehandling menas att exempelvis en arbetsgivare vid lika eller likartade meriter i en rekrytering kan välja en person av underrepresenterat kön. Det är ett sätt att främja lika rättigheter och motverka diskriminering. I Sverige är positiv särbehandling tillåten bara när det gäller kön.
Källa: Diskrimineringsombudsmannen
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
Metro ansöker om rekonstruktion
Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.
I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.
En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.
Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.
Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.
Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.
