Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

"Unga måste få komma in på arbetsmarknaden"

I går samlades representanter för ungdomspartierna för ett seminarium i Stockholm arrangerat av Unionen. Vi passade på att ställa några frågor till de tre största partierna, MUF, SSU och Grön ungdom. Vilken tycker du är den viktigaste utmaningen på arbetsmarknaden?
Niklas Hallstedt Publicerad 24 maj 2013, kl 11:16
Unga makthavare

1. Vilken är den viktigaste utmaningen på arbetsmarknaden?
2. Varför är matchningen så viktig?

Erik Bengtzboe
Erik Bengtzboe, ordförande MUF:

- Det är tudelat: dels måste trösklarna till arbetsmarknaden sänkas så att det blir lättare för ungdomar att ta sig in, dels kommer många ungdomar ställa krav som arbetsgivarna måste möta. Det kan exempelvis handla om krav på att arbetsgivare ska dela ens värderingar.

- I dag klarar inte Arbetsförmedlingen av att leverera ett kontaktnät som knyter ihop ungdomar och företagen. Dessutom är det väldigt svårt för unga att veta hur arbetesmarknaden ser ut.


Gabriel Wikström
Gabriel Wikström, ordförande SSU:
- Att bekämpa ungdomsarbetslösheten. Det handlar både om att skapa jobb och att förbereda de unga för de jobb som redan finns.

- Många unga som är arbetslösa saknar gymnasiekompetens eller arbetslivserfarenhet. Det gäller att hjälpa dem att få det.


Magda Rasmusson, ordförande Grön Ungdom:
- Att alltför många är utan jobb, och otryggheten på arbetsmarknaden. Man måste satsa på att skapa jobb, framförallt inom den hållbara industrin, men sedan måste matchningen bli bättre.

- Det hänger ihop med otryggheten. I dag måste du ta det första jobb som kommer upp och kanske tvingas ta ett något du inte är lämpad för. Det är mer lönsamt att låta sökandet ta tid så att matchningen stämmer överens. Människor måste hitta jobb de passar för.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.