Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Tyskt metallavtal ger 2-3 procent

Efter ett par veckors omfattande punktstrejker och hot om storstrejk har IG Metall och arbetsgivarna kommit överens om ett nytt löneavtal. Det kan få betydelse för den svenska avtalsrörelsen.
Publicerad
De tyska parterna hade redan förhandlat vid fem tillfällen då de, efter sjutton timmars överläggningar, kom överens. I Tyskland skrivs regionala avtal, de centrala partnerna har formellt endast en samordnande funktion, och det träffade avtalet gäller i Baden-Württemberg, i sydvästra Tyskland.
Förhandlingarna inleds alltid där, i vad som betraktas som centrum för den tyska bilindustrin, och de övriga sex regionerna förväntas teckna samma avtal.
Innan gårdagen stod parterna långt ifrån varandra. Medan IG Metall krävt fyra procent hade arbetsgivarna erbjudit 1,2 procent och krävde också att arbetstiden skulle förlängas, från 35 till 40 timmar i veckan.
Sedan IG Metall hotat med storstrejk om inte ett löneavtal var i hamn innan februaris utgång gjorde parterna upp.
Avtalet, som gäller i 26 månader, innebär en löneökning med 2,2 procent från den 1 mars i år och 2,7 procent från den 1 mars nästa år. Till det kommer ett engångsbelopp på mellan 1,4 och 4,6 procent som utbetalas vid fem tillfällen under avtalstiden. Syftet med engångsbeloppet är att utjämna skillnaderna mellan arbetare och tjänstemän, i enlighet med en tidigare överenskommelse.
Arbetsgivarna fick släppa kravet på en fastställd arbetstidsförlängning.
Enligt avtalet så får de anställda, i utbyte mot löneökningen, acceptera en flexibel arbetstid. Arbetsgivarna ges rätt att utvidga arbetstiden, men endast om det först träffats en överenskommelse mellan parterna på det lokala planet.
De tyska och svenska arbetsgivarna har visat likheter i avtalsrörelsen. De har båda erbjudit ovanligt låga löneökningar jämfört med vad facken krävt.
Tore Sellgren på Sifs förhandlingsenhet betecknar det tyska avtalet som "ingen katastrof, i alla fall", även om de tyska siffrorna kan påverka den svenska avtalsrörelsen.
- Vi begär ju 3,5 procent totalt och det fortsätter vi kämpa för.
Han är glad över att avtalet inte innebär någon arbetstidsförlängning.
- En skillnad från Tyskland är ju att IG Metall, i motsats till oss, inte krävt någon arbetstidsförkortning. Men om de gått med på mer arbetstid så hade det ju inte blivit enklare för oss. Och det är redan tufft som det är.

ANITA TÄPP


Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.