Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Tjänstemän övervakades olagligt med kamera i flera år

Ett tiotal anställda på ett kontor i Stockholmstrakten har varit kameraövervakade i fem år utan att arbetsgivaren gjort någon utredning om det är lagligt eller förhandlat med facket. Sedan Unionen fått vetskap om saken har nu kameran plockats bort och förbundet kräver skadestånd.
Anita Täpp Publicerad 7 juni 2012, kl 16:50

Det var när ombudsmannen Ann Engman förhandlade för två uppsagda medlemmar på kontoret som hon fick veta att personalen övervakats med hjälp av en kamera i flera år. Enligt arbetsgivaren sattes den upp för fem år sedan, då kontoret drabbats av flera inbrott.

- De hade monterat upp kameran mot ingången, men den sitter så till att den också kan se personalen, vilket de anställda naturligtvis tyckt varit väldigt obehagligt. Men ingen har vågat göra något av rädsla att bli uppsagd, säger Ann Engman.

- De har säkert haft inbrott som de säger. Men enligt flera vittnen har arbetsgivaren också sagt till några anställda att "nu tänker ni väl ändå inte så mycket på kameran längre". Och en arbetsgivare får aldrig sätta upp en kamera utan att först utreda om det är lagligt och sedan förhandla om det.

När Ann Engman lämnade över en förhandlingsframställan om kameraövervakning enligt medbestämmandelagen, mbl, till arbetsgivaren, nekade denne till att det fanns någon kamera på kontoret.

Hon meddelade då att om kameran snabbt togs ned skulle hon dra tillbaka förhandlingsframställan. När så inte skedde och hon kom till arbetsplatsen för att förhandla  påstod arbetgivaren att man aldrig fått någon förhandlingsframställan och kopplade sedan in en advokat som Ann Engman träffade på kontoret tidigare i dag. Hon fann då att kameran var nedplockad.

Eftersom den suttit uppe i mer än två år kan Unionen inte längre kräva skadestånd för mbl-brottet. Däremot kräver förbundet ett skadestånd för förhandlingsvägran, på 20 000 kronor.

- Jag har ställt krav på att pengarna ska användas till en arbetsmiljöutbildning åt chefer och övriga tjänstemän på kontoret. Och kommer då också att kräva att de ska rapportera till mig när de anmält sig till utbildningen, säger Ann Engman.

Om en arbetsgivare vill ordna med kameraövervakning på ett kontor måste det finns synnerliga skäl till det. Det ska utredas om det finns något annat sätt att lösa problemet på och arbetsgivaren måste förhandla med facket, också för att personalen ska bli medveten om behovet av och får veta syftet med kameraövervakningen.

- Den styrs av personuppgiftslagen eftersom det ju är väldigt integritetskränkande att ha en kamera riktad emot sig på jobbet hela dagen, säger Ann Engman.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.