Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

TCO vill att papperslösa ges rätt till vård

Tolv företrädare för svenska organisationer, kyrkor och fackförbund har gjort ett upprop till regeringen. De kräver att papperslösa och asylsökande ska få tillgång till vård på i stort sett lika villkor som övriga invånare.
Lisbeth Nieminen Publicerad
Sture Nordh, TCO-ordförande

Organisationen Picum arbetar för att förbättra papperslösas sociala rättigheter. Nyligen gjorde man en jämförelse mellan elva EU-länder. I den delar Sverige (och Österrike) på bottenplaceringen. Länder som Spanien, Italien och Belgien har lagar som ger papperslösa fri eller subventionerad hälso- och sjukvård.

TCO:s ordförande Sture Nordh deltar i uppropet. Där hävdas att ett nytt lagförslag skulle innebära en försämring jämfört med nuvarande bestämmelse.

Försämring på vilket sätt, Sture Nordh?
- Tidigare reglerades frågorna om hälso- och sjukvård för papperslösa i en överenskommelse med landstingen. Nu ska det bli en lag som exkluderar grupper där det tidigare kunde tolkas så att de omfattades. Med det nya lagförslaget skärps också det yrkesetiska dilemma som vårdpersonal hamnar i.

Är det främst för Vårdförbundets medlemmar som du agerar i den här frågan?
- Det är Vårdförbundet som har riktat TCO:s uppmärksamhet på frågan. Men viktigaste anledningen till att jag agerar är TCO:s grundläggande värderingar om alla människors lika värde. Utsatta människor ska inte förvägras rätt att få vård.

Ofta läser vi om hur bristande resurser i vården gör att folkbokförda får vänta på cancerbehandlingar och nödvändiga operationer. Om uppropet får gehör kanske väntetiderna blir ännu längre?
- Sverige har råd att behandla alla som behöver vård på ett värdigt sätt. Om papperslösa utan rädsla kan söka vård i ett tidigt skede blir deras vårdbehov mindre, tar kortare tid och kräver mindre resurser.

En annan följd kan bli att vårdkostnaderna ökar så avsevärt att skatterna måste höjas. Vad tycker TCO:s medlemmar om det?
- Erfarenheter från Stockholms läns landsting visar att kostnaderna för vård av asylsökande minskade när man lättade på regelverket. Tidigare vård gav lägre kostnader. Inget tyder på att skattehöjningar skulle bli en automatisk följd av rimliga rättigheter för papperslösa. Jag är faktiskt övertygad om att de flesta vill stå för medmänsklighet, även om det betydde något öre på skatten.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.