Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Svensk Handel kräver öppna industriförhandlingar
Arbetsgivarna i Svensk Handel vill ha inflytande över industrinormen. Det är inte rimligt att en sektor styr allt från löneökningar till individgaranti och arbetens förläggning för hela arbetsmarknaden. Det menar Svensk Handels vd Dag Klackenberg.
Dag Klackenberg säger att lönenormen som nivå i sig inte är något problem för handeln. Den kan industrins parter få bestämma i sina förhandlingar. Däremot är det värre med allt det andra som hänger med industriavtalen och som är anpassade till industrins funktionssätt. Det handlar om lägstalöner, individgarantier, arbetsledningsfrågor, arbetstidsförkortning, arbetstidens förläggning, facklig information på betald arbetstid samt hel- och deltid.
- Vi har inget inflytande över industrins avtal, men de kräver att vi ska rätta oss efter deras uppgörelser. Det borde finnas möjlighet för oss utanför industrin att påverka under pågående förhandlingar. Vi borde kunna tala om vad som fungerar och vad som inte fungerar i vår egen bransch, säger han.
Dessutom pekar han på att förhandlingarna förs på olika sätt i de olika branscherna. Industrins parter sluter ett centralt löneavtal som följs av lokala uppgörelser med möjlighet till större lönelyft. Inom handeln är det i stort sett bara det centrala avtalet som gäller. De lokala överläggningarna är i stor utsträckning bara en fördelning av de centralt beslutade pengarna.
- Jag vill se mycket mer öppna förhandlingar, där vi utanför industrin har insyn och kan säga ifrån, säger Dag Klackenberg.
Anders Weihe, chefsjurist hos Teknikföretagen, säger att det handlar om ett kostnadsmål. Industrins parter gör inte anspråk på att styra över något annat. I den mån någon har uppfattningen att industrin skulle bestämma över andra villkor handlar det om en ren upplevelse.
- Övriga villkor måste regleras utifrån förhållandena i varje bransch, säger han.
Anders Weihe säger också att samverkan inte kan innebära att arbetsgivarorganisationerna binder upp och begränsar varandra. Även om han inte tror att Dag Klackenberg menar det kan Anders Weihe se att centrala förhandlingar mellan centralorganisationerna LO, PTK och Svenskt Näringsliv ligger i förlängningen på hans resonemang.
- Vi är för öppenhet och vi vill göra lösningar som inte förstör för andra, men det går inte att införa något veto.
Unionens Mari-Ann Krantz har en liknande uppfattning. De som förhandlar måste ha mandat och slippa överrockar. Förhandlingar skulle inte fungera om någon utifrån kunde påverka och skrika stopp.
Hon säger dessutom att det måste vara något slags missförstånd. De olika industriavtalen är inte lika. De är anpassade till den egna verksamheten.
- Men vi har samtidigt dörren öppen för en diskussion om industrinormen. Det är viktigt att normen får bred acceptans.
IF Metalls avtalssekreterare Anders Tiderman kan förstå Dag Klackenberg. Det kan kännas som ett problem att få en rad industrilösningar i knät, men det där borde han lösa tillsammans med de andra organisationerna i Svenskt Näringsliv. Branschanpassningar av avtalen får han ta upp med motparter, som LO-förbundet Handels.
Handels avtalssekretare John Haataja håller med IF Metalls Anders Tiderman. Dag Klackenberg borde diskutera med Handels. Dessutom säger John Haataja till skillnad från Dag Klackenberg att det stora problemet är att industrinormen styr lönesättningen.
- Men det kan nog finnas något gott i det Svensk Handels vd säger om insyn i förhandlingarna, säger Handels avtalssekreterare.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
Metro ansöker om rekonstruktion
Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.
I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.
En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.
Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.
Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.
Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.
