Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Svårt hinna leda medarbetare

Personalansvaret har blivit större för de flesta svenska chefer. Det innebär att det blivit svårare att hinna med utvecklingssamtalen.
Majoriteten i vår läsarpanel har tid för ett samtal per år, men oftast blir det ingen uppföljning.
Dag Bremberg Publicerad

Kvinnliga chefer tycks klara sitt personalansvar bättre. Det kan bero på att de i regel har ett lägre antal underställda.

I genomsnitt har kvinnorna ansvar för 11 medarbetare medan männen ska leda 14. Spridningen är stor och var tionde chef uppger att sig ha ansvar för över 30 medarbetare.

Svaren varierar också mycket på frågan "Hur många medarbetare är det lämpligt att en chef har personalansvar för som mest?"

Högst 15 svarar de flesta, men vissa tycker att man kan ha över 50. Genomsnittet blev 17 medarbetare.

Det går således att öka antalet underställda för en del av cheferna. Var tredje svarar att de skulle önska det.

Men en minskning efterfrågas av var fjärde chef, och det är männen som är mest angelägna att krympa ansvaret.

Tre av fyra män anser att personalansvaret har blivit tyngre de senaste åren. De flesta, men inte lika stor del, av kvinnorna instämmer.

Vad innebär då detta i praktiken?

Jo, de flesta hinner med det obligatoriska utvecklingssamtalet, men inte så mycket mer. Bara var fjärde hinner med två samtal per år.

Varannan har inget uppföljningsmöte med arbetsgruppen och det är lika illa med individuella utvecklingsplaner.

Att kvinnorna uppger sig klara dessa uppgifter klart bättre kan ha flera orsaker. Det kan bero på att de har något färre underställda, men det kan också vara så att de är mer medvetna om att utvecklingssamtal bör göras systematiskt och med uppföljning av planer och mål.

Det finns en tydlig geografisk skillnad också. Stockholmarna uppger att de hinner med fler samtal och uppföljande möten. Det är också i huvudstaden som det är störst andel chefer som vill ha fler underställda.

Fakta

692 chefer deltog i undersökningen.
Novus har bearbetat resultaten så att de är representativa för chefer som är medlemmar i Unionen, med avseende på ålder, kön, bostadsort.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.