I den senaste avtalsrörelsen övergavs potterna i telekomavtalet och istället infördes processlönesystem. Det innebär bland annat att varje tjänsteman ska diskutera sin lön med en chef. I dessa diskussioner finns inga potter. Det finns dock stupstockar som kan tillgripas om de lokala parterna inte kommer överens. Det är 1,1 procent från 1 juni i år och 2,6 procent från samma datum nästa år.
Just nu skulle dessa lönesamtal dra igång. Problemet är att facket hört att medlemmar runt om i landet redan haft diskussioner med sina chefer och att utgångspunkten varit någon slags pott. Om potter används som grund för lönerna på Telia Sonera skulle det vara ett avtalsbrott.
Telia Soneras förhandlingschef Einar Humlin vill inte ge några kommentarer.
- Vi diskuterar inte våra interna angelägenheter i media.
Enligt Unionenklubben har dock ledningen nu lovat att se till att avtalet följs och att alla lönesamtal som gjorts på ett felaktigt vis ska göras om.
Facket tror på det nya lönesystemet. Riksklubbens ordförande Agneta Ahlström och Arja Kovin, som också sitter i riksklubben och är ordförande för bredbandssektionen, ser det nya systemet som en möjlighet.
- Det känns bra att cheferna får ta sitt ansvar. Nu kan de inte längre skylla på personalavdelningen eller på facket, säger Arja Kovin.
- Det nya lönesystemet är spännande särskilt med tanke på alternativet - en pott på exempelvis 0,9 procent, säger Agneta Ahlström.
Båda pekar på att de som fackliga företrädare nu kommer att ha mycket mer kontakt och diskussioner med de egna medlemmarna.
Stommen i den nya lönesättningen är lönediskussionen mellan den anställde och hans eller hennes chef. Där sätts lönen och tanken är att chefen ska kunna motivera löneökningen. Den som får inget eller lågt lönepåslag ska få en handlingsplan för att kunna arbeta sig till större löneökningar.
Klubben på Telia Sonera har diskuterat den lokala löneprocessen med företaget. Ledningen har gett en ekonomisk redovisning av läget för Telia Sonera i Sverige. Tillsammans har parterna diskuterat kriterier för lönesättning. Enligt det centrala avtalet handlar det om fyra grunder för lönesättningen; arbetsuppgiftens art, kompetens, uppnådda resultat samt svårighetsgrad och ansvar i arbetet. Som det centrala avtalet föreskriver har fack och arbetsgivare inte pratat om någon ram för lönepåslagen.
- Jag förstår att det låter konstigt att det ska kunna bli mer pengar på det här viset, men tidigare sa cheferna ofta att pottpengarna räckte inte till just dig. Nu krävs det mer av cheferna, säger Agneta Ahlström.
Hon tror inte risken är alltför stor att cheferna i hemlighet får en pott eller en ram för sina lönebeslut. Efter alla lönesamtal får klubben en lista med alla lönepåslag och det första klubben kommer göra är att räkna samman dem. Om de hamnar på 1,1 procent, ja då har arbetsgivaren på egen hand utlöst stupstocken, vilket är ett avtalsbrott.
- Jag vill tro att detta ska fungera. Jag är positiv med lite darr på rösten, säger Arja Kovin.
Hennes oro handlar om att det är en jätteapparat som ska sättas igång och fungera. Under tre veckor i oktober ska drygt 9 000 tjänstemän på Telia Sonera förhandla individuellt om sina löner. Runt 4 000 av dem är med i Unionen.
Agneta Ahlström och Arja Kovin tänker sig inte att klubbens företrädare ska vara med i de enskilda medlemmarnas diskussioner utan de ser hellre att de ger stöd genom att hjälpa till med förberedelserna av lönesamtalen.
Efter lönesamtal kommer Unionenklubben fråga medlemmarna vad de tycker om det nya systemet. Om svaren inte är positiva är klubbstyrelsen beredd att arbeta för att processlönesystemet avskaffas.
- Om företaget missbrukar lönesystemet kanske vi går tillbaka till potter, säger Arja Kovin, som också sitter i den centrala avtalsdelegationen med ansvar för bland annat telekomavtalet.?
