Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Superfacket blev ett luftslott

Det nya superfacket inom TCO med 400 000 medlemmar från både privat och offentlig sektor blev inte mer än en dröm.
Publicerad
Fast så nära att förverkliga sina drömmar har nog få varit. Endast tre röster av 92 avgjorde när HTF:s förbundsråd i december sa nej. Egentligen sa man ja, men tre röster fattades för att uppnå den kvalificerade majoritet som krävdes för att Trio-projektet inte skulle falla i bitar.
Efter två års utredande får nu de inblandade fackförbunden hitta nya vägar att stärka medlemsnyttan, yrkesfrågorna, opinionsbildningen och rekryteringen av studerande. Med från början var HTF, statstjänstemännen i ST och kommunaltjänstemännen i SKTF (Trio). Finansförbundet var inne och nosade men drog sig tillbaka. Försäkringsanställdas förbund FF hakade på i stället. Så det var fyra fack som skulle slås ihop. Om en backade ur skulle de övriga inte gifta ihop sig.
Kritik mot fusionen fanns framför allt inom HTF, där styrelsen till slut var delad mitt itu. Ordföranden Holger
Eriksson var en av fusionens ivrigaste förespråkare. Medlemstidningens chefredaktör Carl von Schéele, tog i en ledare ställning mot planerna.
Kritikerna i styrelsen sköt in sig på två faktorer. De menade att det dels finns naturligare samarbetspartner i privata näringslivet, Sif och Handels, dels att jättefacket skulle konservera dagens fackliga struktur och därmed inte innebära något nytänkande. Ledamoten från Helsingborg, Ingegärd Horzella, ville hellre pröva "ett enda avtal för alla på en arbetsplats oavsett facklig tillhörighet".
Hennes tankar ligger nära vad Sifordföranden Mari-Ann Krantz och Metallbasen Göran Johnsson uttalat, nämligen att man inte bör starta förnyelse med att slå ihop förbundskanslier. I stället bör man utveckla det lokala fackliga samarbetet, i klubbar på arbetsplatserna.
Till metalls kongress nyligen hade 14 avdelningar motionerat om att utreda en sammanslagning av alla facken under industriavtalet, såväl LO- som TCO- och SACO-förbund. Kongressen sa nej.
Samtidigt avslogs en motion från Metallklubben på ABB i Ludvika, som av ideologiska skäl önskade avbryta samarbetet med tjänstemännen.
För Sif är både HTF (bemanningsföretagen och IT-branschen), CF (ingenjörs- och avtalsfrågor), Ledarna (chefsfrågor), Metall (industri- och avtalsfrågor) och SKTF (kommunala energibolagen) viktiga medparter att ha ett nära och seriöst samarbete med.
I en intervju i medlemstidningen Lön&jobb hävdar Holger Eriksson att samarbete med Sif är "detsamma som att upplösa HTF och låta medlemmarna söka medlemskap i Sif". Påståendet är möjligen grundat på att Sif i stadgarna breddat sitt rekryteringsområde från industrin till de teknik- och kunskapsbaserade sektorerna av arbetsmarknaden.
Trio-förbunden är värda all respekt för sitt ambitiösa försök till fackligt bygge. De måste nu ta tid på sig att fundera över alternativa samverkansformer, även med andra förbund. Gränsdragningsavtal kommer att behöva ses över, och detta måste ske med ömsesidig förståelse mellan suveräna förbund.
Björn Öijer

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.