Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Stopp för hemliga chefer

Chefer ska inte längre kunna dölja för fackklubbar att de är medlemmar i Unionen.
Anledningen? Man hoppas kunna ge cheferna bättre service.
Ola Rennstam Publicerad 8 oktober 2010, kl 14:24

På många arbetsplatser finns Unionenmedlemmar som den lokala klubben eller arbetsplatsombudet inte känner till. Dessa medlemmar kallas centralt anslutna och är oftast chefer. Orsaken till hemlighetsmakeriet har sällan med själva medlemskapet att göra, utan mer om att de inte vill skylta med lön inför klubben som de har ett motpartsförhållande med.

Men nu är det alltså slut med hemlighetsmakeriet. Förändringen innebär att de som inte vill tillhöra klubben ska knytas till en chefsgrupp ute i regionerna. Klubbarna kommer att informeras om vilka medlemmar som är regionalt anslutna på arbetsplatsen via medlemslistor. Listorna kommer enbart att innehålla namnet, inte lön eller andra anställningsvillkor. Därmed ska de inte längre kunna falla mellan stolarna.

- Detta kommer drastiskt att minska risken för att bli bortförhandlad vid uppsägningar eller omorganisationer. Det har förekommit fall där medlemmar blivit bortförhandlade på grund av att klubben inte känt till deras existens, säger Åsa Sjölander, som arbetar med chefsfrågor på Unionen.

Huvudskälet till att de centralt anslutna nu ska bli synliga handlar om att förbundet haft svårt att nå dem. Ambitionen är att kunna ge en bättre service till den gruppen.
- Vi har inte haft någon bra kommunikation med de här medlemmarna, de har inte fått några regionala inbjudningar eller information om vad som händer regionalt. Detta ger förbundet ökade möjligheter att höja kvalitén i bemötandet mot dessa medlemmar och öka kommunikationen, vi kan vara snabbare på plats om det är något. Framöver kommer regionen att företräda dem i individuella frågor, säger Åsa Sjölander.

Men ingen regel utan undantag.
- Med respekt för dem som tidigare gått med i förbundet under premissen att man inte vill att klubben ska känna till medlemskapet i Unionen kommer även i fortsättningen att få möjligheten att vara helt hemliga. Det var det vi lovade från början. Men enbart så länge medlemmen har sin befattning, säger Åsa Sjölander, som inte tror att cheferna kommer att lämna förbundet som en följd av förändringarna.

Under hösten kommer ett brev att gå ut till de närmare 2 000 personer som i dag är centralt anslutna och informera om vad förändringarna innebär.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.