Aktieindexobligationen är en kombination av två placeringsformer - en option och en obligation. Optionen ger dig möjlighet att få avkastning från aktiemarknaden medan obligationen skyddar ditt kapital vid börsfall. För bra för att vara sant? Nej, men det finns vissa nackdelar. Om börsen sjunker finns det risk att du inte får någon avkastning alls och om börsen stiger kraftigt får du i vissa fall inte hela uppgången. Av alla aktieindexobligationer som storbankerna gett ut sedan början av 1990-talet, har det varit vanligare att avkastningen varit noll eller negativ än att den varit positiv. Detta beror på att de flesta getts ut under perioder då börsen gått ner.
Finansinspektionen menar att bankerna är dåliga på att informera om riskerna med sparandet, samtidigt som de ofta överdriver möjligheterna. Beräkningarna för avkastningen är komplexa och förklaras inte tillräckligt noga. Kritiken liknar i många delar den som kom om fonder för några år sedan. Du kan inte månadsspara i aktieindexobligationer, många gånger krävs en insättning på 5 000-10 000 kronor för att öppna sparandet. Du kanske först av allt måste spara ihop pengarna på ett konto med hyfsat hög ränta, ditt ica- eller coop-konto till exempel. Ett annat krux är avgifterna. Aktieobligationer har en mycket hög avgift jämfört med vanliga aktiefonder. En sammanställning som sajten aktieobligationer.se gjort visar att avgiften för aktieindexobligationerna pendlar mellan 1 och 3 procent. Nordea, Handelsbanken, Kaupthing och Sparbanken Finn hör till de dyraste.
Likafullt kan aktieindexobligationer vara en bra placering när du vill ha möjlighet till lite högre avkastning än vad du kan få på andra typer av säkert sparande. Bankerna erbjuder olika typer av aktieindexobligationer och löptiden varierar. Vissa aktieindexobligationer säljs till överkurs (oftast 10 procent), vilket innebär att du kan förlora en del av kapitalet. Principen är att möjligheten till avkastning är större ju högre risk du tar. Om du väljer en utan överkurs får du minst insatsen tillbaka vid löptidens slut, om normalt 3-4 år. Då riskerar du bara den avkastning som du hade kunnat få på exempelvis ett sparkonto. Stiger börsen på de områden pengarna placerats får du ta del av en del av den uppgången. Sjunker börsen får du tillbaka det kapital du satt in. Men du måste alltså vara säker på att du kan undvara pengarna under hela löptiden.
Summa summarum. Att spara i aktiefonder är billigare, kan ge högre avkastning men innebär samtidigt högre risk. Aktieindexobligationer innebär mindre risk men är samtidigt dyrare.
Vad du än väljer, kolla noga upp vad du betalar för.