Båmbåm båmbåm båmbåm båm. Måmå måmå måmå må.
Längst upp under takåsen på bokförlaget Natur & Kultur strömmar det toner. Företagskören N&K-kören har repetition med sin körledare Susanne Carlström.
- Jag har förstått att en anledning till att kören bildades för snart 30 år sedan var att det ansågs bra med en verksamhet som gick över avdelningsgränserna, säger Martina Lorentsson, alt i N&K-kören.
Körsångare är mer jämlika än andra. I jobbkören, till exempel, existerar inga hierarkier, chefen sjunger ihop med vaktmästaren och båda har en lika betydande roll. Rösten räknas, inte titeln.
Forskning visar dessutom att körsångare är lyckligare och friskare än andra.
- Efter körövningarna blir man på gott humör och har hur mycket energi som helst. Jag är helt övertygad om att sång sätter igång endorfinerna, säger Martina Lorentsson, som varit med i kören i drygt åtta år.
- Man gör något som är positivt och lustfyllt i grupp och bara det är en ren vitamininjektion, säger Mattias Ljung, tenor.
När kören, efter en kort uppvärmning och lite finslip på låten Hooked on a feeling, sätter igång att sjunga Håll mitt hjärta, håll min själ, låt mig bara stanna här, kan man inte annat än hålla med. Både om endorfinteorierna och i själva texten. Man kan faktiskt nästan se lyckopartiklar fara omkring i rummet och man blir klart salig av att lyssna.
Fast smått deppig också. För när kören klämmer i med nästa låt, i något som låter som minst åtta stämmor fastän det bara är sju körmedlemmar närvarande, grusas allt eget hopp om en framtid som lycklig korist. Vilken förmäten förhoppning kan överleva en sådan imponerande prestation?
- Den låten har en hög nivå och den här kören är jätteduktig, förklarar Susanne Carlström, när elpianot plockats ner och hon är i färd med att återvända till sitt ordinarie jobb som sångare i Radiokören.
- Det finns inga inträdeskrav, men det är ju bra om man sjunger rent. Samtidigt är det svårt att säga ifrån till någon som inte gör det, eftersom det trots allt är en företagskör.
Kören sjunger lite på sista versen eftersom de har svårt att rekrytera nya stämmor när folk slutar på förlaget. Det blir sårbart när man är för få. Sopranerna är till exempel inte anställda längre, men är ändå kvar i kören så länge arbetsgivaren, som står för fiolerna (körledarens arvode), inte protesterar. Martina och Mattias tvivlar dock på att det är den höga kvaliteten på kören som gör att kollegorna inte vill vara med på noterna.
- Jag tror inte nivån uppfattas som hotfull, folk inser bara inte hur kul det faktiskt är att sjunga i kör, säger Mattias.
- Snarare kan den jargong som med tiden vuxit fram mellan oss i kören vara ett större hinder än att det är för svårt, säger Martina.
- Fast i början tänkte jag nog: Herregud vad bra alla är. Ingen trivs väl när man känner att man är ute på för djupt vatten? Men med det körutbud vi har i Sverige finns det alltid en kör som passar ens nivå. Det finns något för alla som gillar att sjunga, säger Mattias Ljung.