Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Sjukersättningen sänks från årsskiftet

Den 1 juli 2008 ska regeringen lansera vad de kallar den största sjukförsäkringsreformen på 15 år. Men redan efter nyår kommer man att justera ned beräkningsgrunden för sjukpenningen.
Publicerad
Den som tjänar 25 000 kronor i månaden och blir sjuk får i dag 19 740 kronor i sjukpenning. Från januari nästa år sjunker ersättningen till 19 400 kronor. Sänkningen är bara början på ett åtgärdspaket som alliansen tror ska få fler långtidssjuka och förtidspensionerade tillbaka i arbete.
Dagens sjustegsmodell i sjukskrivningsprocessen, med vaga tidsgränser för hur lång tid varje steg till exempel rehabiliteringsutredningar får ta, ska den 1 juli nästa år ersättas av en trestegsmodell. Senast efter tre månader ska arbetsförmågan prövas hos den egna arbetsgivaren, med exempelvis förändrade arbetsuppgifter. Efter sex månader upp till ett år ska man vidga prövningen av arbetsförmågan till hela arbetsmarknaden.
Hur det tekniskt ska gå till är ännu oklart. Får en arbetsgivare till exempel säga upp en anställd som efter sex månader inte klarar av sitt gamla arbete men ändå bedöms arbetsförmögen?
- Vi planerar inga ändringar i las, säger socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson.
Den som fortfarande bedöms vara för sjuk för att arbeta efter ett år kan få förlängd sjukpenning i ytterligare 18 månader. Då sjunker ersättningen till 75 procent av den tidigare inkomsten.
- De som får den förlängda sjukpenningen är de som i dag slentrianmässigt förtidspensioneras efter ett år, och då bara får 64 procent av inkomsten, säger Cristina Husmark Pehrsson.
Den sjukpenninggrundande inkomsten, SGI, kommer från halvårsskiftet nästa år att få en förändrad beräkning. I stället för att som i dag beräkna den på den förväntade inkomsten ska det ske en historisk beräkning. Hur det ska se ut i detalj ska en utredning under vintern komma fram till.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.