Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Sifs förhandlingschef vill hitta normer för Almega-avtal

I dag, onsdag, löper flera av Sifs 48 avtal ut. Det är den första avtalsrörelsen på länge man har varit så tidigt i hamn. Samtidigt fortsätter förhandlingar på flera tunga områden.
Publicerad
- De som ingår i industriavtalet och som inte är klara ännu blir det under dagen, säger Sifs förhandlingschef, Lars-Bonny Ramstedt.
På Almega-sidan finns flera stora avtal kvar, bland annat IT, men de löper inte ut förrän i slutet av april. Dessutom omfattas de inte av Industriavtalet som förpliktar parterna att nå en slutpunkt senast sista dagen på det gamla avtalet.
- Jag för en diskussion med Almegas vd Jonas Milton om vi kan ha vissa normer. Det blir onödigt stökigt för förhandlarna om man ska sitta och förhandla om allting på nytt, säger Lars-Bonny Ramstedt.
Enligt honom har Sifs avdelningar över landet låtit meddela att medlemmarna anser avtalen vara okej. Men på ABB råder en viss oro, sedan förra årets löneöversyn havererade.
- Det har varit en häftig diskussion mellan oss och Teknikföretagen när det gäller löneöversynen. Det var ju en av knäckfrågorna. Vi blev erbjudna CF:s uppgörelse men det var uteslutet att vi skulle acceptera.
CF:s avtal innebär att man vid löneöversynen ska ta hänsyn till vad som hänt sedan den senaste lönerevisionen. Det betyder att det som arbetsgivaren ensidigt lägger ut på olika medarbetare ska räknas in. Dessutom står det att löneöversynen ska ske i syfte att öka lönedifferentieringen.
- Du kan ge dig rackarn på att jag har försökt hitta en lösning, men i slutändan kom vi fram till att det vi har i dag är bättre, säger Lars-Bonny Ramstedt.
Ett annat krav som Ramstedt talade sig varm för inför avtalsrörelsen var att ingen anställd ska kunna sägas upp på grund av bristande kompetens, om företaget inte har erbjudit erforderlig kompetensutveckling. Ett krav som man inte fick igenom.
- Jag har plågat motparten med detta, men det gäller att återkomma. Rom byggdes inte på en dag.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.