Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Sifs arbetsmiljöexpert positiv till sjuklöneförslag

Ökat rehabiliteringsansvar, men sänkta arbetsgivaravgifter i gengäld. Det är regeringens förslag till hur man ska komma till rätta med de många sjukskrivningarna.<br />
Publicerad
Regeringen med samarbetspartierna v och mp lägger fram ett färdigt förslag till hur arbetsgivarnas ansvar vid sjukdom ska se ut. Den tredje sjuklöneveckan slopas. I stället ska arbetsgivaren stå för 15 procent av sjukpenningkostnaden. Om arbetsgivarna bidrar till att den sjuke kan komma tillbaka på deltid eller får rehabilitering kan de slippa sjukpenningkostnaden. Samtidigt sänks arbetsgivaravgifterna med 0,24 procentenheter.
- Det är bra att man försöker göra en del av kostnaderna möjliga att påverka för företagen, säger Sifs arbetsmiljöexpert Börje Sjöholm.
För småföretag föreslås ett högkostnadsskydd som innebär att arbetsgivaren slipper betala de första 12 000 kronorna av sjukpenningen. Ingen behöver heller betala mer än fyra procent av lönekostnaderna.
- Jag tycker att man har tagit hyfsad hänsyn till småföretagen, så den invändningen kan man inte ha längre, säger Börje Sjöholm.
Däremot anser han att möjligheten att få folk tillbaka på deltid kan vara liten för många företag.
- Det är inte självklart enkelt att lösa. Det är svårt att hitta vikarier som ställer upp på 25 eller 50 procents anställning. Men det är möjligt att det finns en lösning på det.
Inför avtalsrörelsen ville arbetsmarknadens parter att frågan om sjukskrivningar och rehabilitering skulle lösas av dem, inte genom lagstiftning.
- Om arbetsgivarna verkligen ville lösa det på partsnivå hade man satt sig ned och diskuterat. De förslag vi har fört fram har blivit om inte avvisade så åtminstone kallsinnigt bemötta, säger Börje Sjöholm.
Han gör bedömningen att de företag där Sifmedlemmarna arbetar kommer att tjäna på förslaget. De stora förlorarna är kommuner och landsting, som har höga sjukskrivningstal.
- Jag är försiktigt positiv till förslaget. Det borde göra det lite lättare att räkna hem arbetsmiljöinsatser.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.