Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Sif sätter livslångt lärande framför rot-avdrag

Spela inte bort kompetensutvecklingspengarna, de behövs för det livslånga lärandet. Det är Sifs ordförande Mari-Ann Krantz reaktion på budgetförhandlingarna där det diskuteras att de 7 miljarder som avsatts ska finansiera rot-avdrag och sänkta arbetsgivaravgifter.
Publicerad
- Det är bedrövligt om 7 miljarder spelas bort på något annat. De ska användas för att höja kunskapsnivån, för att undvika att anställda blir uppsagda, säger Mari-Ann Krantz.
För två år sedan tog riksdagen ett principbeslut om att införa ett individuellt kompetenssparande. Sedan dess har olika tekniska lösningar utretts. I de pågående budgetförhandlingarna diskuteras enligt Dagens Nyheter om pengarna ska användas för att finansiera rot-avdrag, vilket innebär skattelättnader för den fastighetsägare som anlitar någon för reparation eller ombyggnad. Förslaget avvisas av Mari-Ann Krantz som framhåller att kompetens ger fler jobb och att avsaknad av kompetens ger färre jobb.
- Rot-avdrag ger fler jobb på kort sikt, men kompetensutveckling är bra för företagen och ökar antalet arbetstillfällen på lång sikt, säger Mari-Ann Krantz.
Miljöpartiet vill i stället använda pengarna för att sänka arbetsgivaravgiften med 0,5 procent under 18 månader för att skapa 7 000 jobb, något som applåderas av arbetsgivarorganisationen Almega. Men Krantz är inte lika positiv.
- Om man tittar på tidigare förändringar av arbetsgivaravgifterna har det inte gett några nya jobb, det är god utveckling i företagen som ger nya jobb, säger Mari-Ann Krantz.
Vänsterns förslag att pengarna ska sänka Ams kostnader för att köpa utbildningar avvisar Sifs ordförande inte helt. Huvudsaken är att pengarna används till kompetensutveckling.
- De som har den lägsta kompetensen har det största behovet. Men behov finns oavsett utbildning och jobb. All kompetens blir gammal, även ingenjörers, säger Mari-Ann Krantz.
Men ansvaret delas av flera, anser hon. Arbetsgivarna har ansvar för att hålla uppe de anställdas kunskapsnivå och samhället har ansvar för att det ständigt är möjligt att fylla på kompetensen genom deltidsstudier.

CHRISTINA SWAHN



Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.