- Problemet är att arbetsgivare struntar i lagarna, i synnerhet inhemska företag. Och det är sällan lönt att försöka driva rättsliga processer, säger Lars Jonsson, internationell sekreterare på IF Metall.
Han redogör för IF Metalls rapport Kina Utmanar - fackliga och industriella perspektiv.
Rapporten beskriver hur välståndsklyftorna mellan de rika kustregionerna och den fattiga landsbygden växer snabbt. Den berättar att kollektivavtal lyser med sin frånvaro, och att laglig strejkrätt inte existerar även om krav på sådan har rests. Kina har inte ratificerat ILO-konventionerna om föreningsfrihet och rätten att förhandla kollektivt.
Något fack i västerländsk bemärkelse finns inte. Det fack som är tillåtet är ACFTU - All China federal trade unions som har 120 miljoner medlemmar. Dess roll är mest social, det hjälper till med bostäder och barnpassning åt medlemmarna. Det har också på sin agenda att driva kommunistpartiets politik och att främja tillväxten, och agerar därför sällan mot arbetsgivare som bryter mot lagar, dumpar löner och förlänger arbetstiden till 80-90 timmar i veckan.
- Tillväxten kommer alltid i första hand. Minimilönen är i genomsnitt 400 kronor i månaden men många tjänar långt mindre än så, säger Lars Jonsson.
Värst utsatta är de så kallade migrantarbetarna, eller den flyttande befolkningen, de cirka 120 miljoner kineser som lämnat landsbygden för jobb i städerna. Deras medellön har inte höjts på åtta år, något som betyder att löneläget för de sämst betalda inte närmar sig västerländska löner. De har också ett sämre socialt skydd än stadsbefolkningen.
Lars Jonsson säger också att gruvindustrin varje år skördar många liv på grund av bristfällig säkerhet. Men han gissar att ännu fler dör i byggbranschen.
- Har någon sett en kinesisk byggnadsställning? Den är till för att ta sig upp på, inte skydda den som står däruppe.
IF Metall samarbetar med Sif, i ett projekt där Sif är huvudansvarigt, för att utveckla facklig verksamhet på ett antal större svenska företag i Kina.
- Vi försöker förmå dem att följa de arbetsmarknadslagar som finns. Det är enda sättet vi kan jobba på. Det är viktigt med regelbundna kontakter, säger Lars Jonsson.
THOMAS HELDMARK