Enligt förslaget ska individen kunna skjuta upp beskattningen till dess att pengarna används. För att locka insättningar från arbetsgivarna föreslår de borgerliga avdragsrätt för insättningarna motsvarande vad som nu gäller vid personalutbildning.
Huvuddragen i förslaget skiljer sig annars inte nämnvärt från regeringens gamla utredningsförslag (SOU 2000:119). Klart är till exempel att den borgerliga arbetsgruppen vill hålla fast vid ursprungstanken om att det är arbetstagaren själv som ska bestämma vad han eller hon vill studera.
- Vi tycker att det ska vara ganska vida ramar. Principen är att den enskilde ytterst ska bestämma hur pengarna ska disponeras, säger Mikael Odenberg.
Detta låter lovande för Sif som vid ett förbundsstyrelsemöte igår enhälligt ställde sig bakom linjen att IKS-pengarna ska användas till kompetensutveckling som ligger utanför verksamhetsanknuten kompetensutveckling.
- Den princip som i dag råder där arbetsgivaren har ansvaret för den arbetsnära kompetensutvecklingen är viktig att värna, säger Sifs ordförande Mari-Ann Krantz.
De individuella kompetenskontona har kommit att bli en svårförlöst reform. Regeringen har tidigare meddelat att en proposition läggs fram i mars. Efter invändningar från finansdepartementet har propositionen försenats.
3,65 miljarder kronor är redan avsatta till de individuella kompetenskontona från åren 1999-2001.
MARIE NÄRLID