Tjänstesektorn står för hälften av BNP, är en viktig för exporten, har en starkt ökad produktivitet och är den sektor som anställer när industrin och offentlig sektor drar ner. I debatten om Sveriges ekonomi och tillväxt sätts ofta tillverkningsindustrin i fokus. Är det gammal tradition att låta varuproducerande företag utgöra måttstocken? Privata tjänsteföretag bidrar till både tillväxt och nya jobb. Det är dags att vi också ingår i debatten!
Tjänsteföretag står för hälften av BNP
De privata tjänstebranscherna står för nästan hälften av bruttonationalprodukten (BNP). Det innebär att hälften av pengarna till löner, företagsskatter, räntor och aktieutdelningar kommer från privata tjänsteföretag. I över hundra år har de privata tjänsteföretagen bidragit med runt 40 procent av BNP. I dag har andelen ökat till 47 procent. Det borde räknas!
Handel är den största privata tjänstebranschen. Den svarar för störst andel BNP av alla branscher - hela 11 procent. Ingen annan bransch ligger ens i närheten.
Är det bara industrin som har hög produktivitet?
Sverige har återigen en hög produktivitetstillväxt, och är i toppen av tillväxtligan. Men som en följd av mer än 20-års stagnation fram till mitten av 1990-talet var utvecklingstakten länge låg.
Allra mest ökar produktiviteten inom varuproducerande branscher som verkstadsindustri och kemiska produkter. Men på tredje och fjärde plats kommer två privata tjänsteområden, transport och handel. Då ska man veta att det är lättare för varuproducerande branscher att nå en hög produktivitetsutveckling. De kan på ett helt annat sätt än tjänstebranscher effektivisera genom att ersätta människor med maskiner och de kan lättare producera mer med hjälp av ny teknik. Fortfarande är metoderna att mäta de privata tjänstebranschernas produktivitet inte fullt utvecklade. Därför anses produktivitetsutvecklingen vara underskattad i dessa branscher. Och ändå ligger två tjänstebranscher i toppen!
Produktiviteten för handel antas öka ytterligare med hjälp av IT inom de närmaste åren.
Det är viktigt med tillväxt och produktivitet
Det är viktigt med både tillväxt och ökad produktivitet. Kombinationen skapar dynamik i samhället. Produktivitetstillväxten ses som en sammanvägd effekt av ökade förädlingsvärden, ökade produktionsvolymer och effektiviseringar. För att skapa detta krävs att företagen drivs effektivt, både för att öka produktionsvolymerna och för att sänka kostnaderna. Tillväxten ökar också om flera är med och arbetar och om företagens verksamheter inriktas mot varor och tjänster som har ett högre värde på marknaderna. Tillväxt kräver oftast investeringar i ny teknik samt utbildning, utveckling och forskning. Det är lättare för ett företag och ett land att ha råd med dessa investeringar om tillväxten är god.
Samband mellan utrikeshandel och tillväxt
Sverige är beroende av utrikeshandeln. Landet är för litet för att hemmamarknaden ska räcka till. Exporten vässar vår egen produktion och importen bidar med innovationer, ny kunskap och teknik. De största exportörerna och importörerna finns inom de varuproducerande branscherna. Men det är de tjänsteproducerande branscherna som har ökat sina andelar snabbast, de senaste åren. Till exempel ökade exporten av forskning och utveckling med 815 procent! Importen inom samma bransch ökade med 514 procent. Branschen är inte ensam om stora ökningar.
Andra exempel är branschen datakonsulter som ökade exporten med 274 procent och rekreations-, kultur- och sportverksamhet som ökade sin import med 320 procent. Tjänstebranscherna ökade betydelse för utrikeshandeln borde bättre avspegla sig i debatten.
Nya företag är nästan alltid tjänsteföretag
Av de nya företag som startar i Sverige är 82 procent privata tjänsteföretag. Dessa bidrar också med ny teknik, innovationer, ny kunskap, exempelvis genom att tjänsteföretagen anställer högutbildad personal. Kanske glöms tjänsteföretagen bort i debatten eftersom de ökat så markant under kort tid. Bara mellan åren 1997 och 2005 har det totala antalet företag inom de privata tjänstebranscherna vuxit med 40 procent. Hinner inte debattsverige med?
Tillverkningsindustrin säger upp - tjänstebranscherna anställer
Medan andra sektorer i svensk ekonomi drog ner på jobben mellan 1993 och 2005, ökade antalet jobb inom de privata tjänstebranscherna. Tjänstesektorns andel av arbetskraften har ökat med 22 procentandelar. Jobbskapandet borde ge de privata tjänstebranscherna plats vid i rundabordssamtal om tillväxt!
Utan tjänstebranscherna stannar Sverige!
Tjänstebranscherna är ett av kugghjulen för att skapa dynamik i svensk ekonomi. Vi bidrar med stora värden till BNP samtidigt som vissa av tjänstebranscherna också bidrar med stor utvecklingskraft i form av höga årliga produktivitetsökningar.
Tjänstebranscherna bidrar med ny kunskap, ny teknik, entreprenörskap och nyföretagande samt med välutbildade människor. Men vi måste våga utveckla förutsättningarna ännu mer och investera i forskning och utveckling som ännu bättre bidrar till tjänsteföretagens utveckling och mångfald. Även om tjänstebranscherna visar på en långtgående specialisering och arbetsdelning är utvecklingspotentialen stor.
Det finns ingen anledning för att vi i de privata tjänstebranscherna ska huka oss i en underordnad roll i ekonomin. Det finns ett ömsesidigt beroende mellan alla branscher, vi ingår alla i samma maskineri, och vi menar att det är ju inte möjligt att låta bli att smörja ett av kugghjulen i maskineriet!
Annette Nylund
Chef för utvecklingssektionen
Tjänstemannaförbundet HTF
Fotnot: Rapport Utan de privata tjänstebranscherna stannar Sverige! beskriver hur olika branscher bidrar till ekonomiskt värdeskapande och till nya jobb. Där beskrivs också mer utförligt hur tjänste- och varuproduktion hänger ihop. Beställ rapporten från HTF.
Tjänsteföretag står för hälften av BNP
De privata tjänstebranscherna står för nästan hälften av bruttonationalprodukten (BNP). Det innebär att hälften av pengarna till löner, företagsskatter, räntor och aktieutdelningar kommer från privata tjänsteföretag. I över hundra år har de privata tjänsteföretagen bidragit med runt 40 procent av BNP. I dag har andelen ökat till 47 procent. Det borde räknas!
Handel är den största privata tjänstebranschen. Den svarar för störst andel BNP av alla branscher - hela 11 procent. Ingen annan bransch ligger ens i närheten.
Är det bara industrin som har hög produktivitet?
Sverige har återigen en hög produktivitetstillväxt, och är i toppen av tillväxtligan. Men som en följd av mer än 20-års stagnation fram till mitten av 1990-talet var utvecklingstakten länge låg.
Allra mest ökar produktiviteten inom varuproducerande branscher som verkstadsindustri och kemiska produkter. Men på tredje och fjärde plats kommer två privata tjänsteområden, transport och handel. Då ska man veta att det är lättare för varuproducerande branscher att nå en hög produktivitetsutveckling. De kan på ett helt annat sätt än tjänstebranscher effektivisera genom att ersätta människor med maskiner och de kan lättare producera mer med hjälp av ny teknik. Fortfarande är metoderna att mäta de privata tjänstebranschernas produktivitet inte fullt utvecklade. Därför anses produktivitetsutvecklingen vara underskattad i dessa branscher. Och ändå ligger två tjänstebranscher i toppen!
Produktiviteten för handel antas öka ytterligare med hjälp av IT inom de närmaste åren.
Det är viktigt med tillväxt och produktivitet
Det är viktigt med både tillväxt och ökad produktivitet. Kombinationen skapar dynamik i samhället. Produktivitetstillväxten ses som en sammanvägd effekt av ökade förädlingsvärden, ökade produktionsvolymer och effektiviseringar. För att skapa detta krävs att företagen drivs effektivt, både för att öka produktionsvolymerna och för att sänka kostnaderna. Tillväxten ökar också om flera är med och arbetar och om företagens verksamheter inriktas mot varor och tjänster som har ett högre värde på marknaderna. Tillväxt kräver oftast investeringar i ny teknik samt utbildning, utveckling och forskning. Det är lättare för ett företag och ett land att ha råd med dessa investeringar om tillväxten är god.
Samband mellan utrikeshandel och tillväxt
Sverige är beroende av utrikeshandeln. Landet är för litet för att hemmamarknaden ska räcka till. Exporten vässar vår egen produktion och importen bidar med innovationer, ny kunskap och teknik. De största exportörerna och importörerna finns inom de varuproducerande branscherna. Men det är de tjänsteproducerande branscherna som har ökat sina andelar snabbast, de senaste åren. Till exempel ökade exporten av forskning och utveckling med 815 procent! Importen inom samma bransch ökade med 514 procent. Branschen är inte ensam om stora ökningar.
Andra exempel är branschen datakonsulter som ökade exporten med 274 procent och rekreations-, kultur- och sportverksamhet som ökade sin import med 320 procent. Tjänstebranscherna ökade betydelse för utrikeshandeln borde bättre avspegla sig i debatten.
Nya företag är nästan alltid tjänsteföretag
Av de nya företag som startar i Sverige är 82 procent privata tjänsteföretag. Dessa bidrar också med ny teknik, innovationer, ny kunskap, exempelvis genom att tjänsteföretagen anställer högutbildad personal. Kanske glöms tjänsteföretagen bort i debatten eftersom de ökat så markant under kort tid. Bara mellan åren 1997 och 2005 har det totala antalet företag inom de privata tjänstebranscherna vuxit med 40 procent. Hinner inte debattsverige med?
Tillverkningsindustrin säger upp - tjänstebranscherna anställer
Medan andra sektorer i svensk ekonomi drog ner på jobben mellan 1993 och 2005, ökade antalet jobb inom de privata tjänstebranscherna. Tjänstesektorns andel av arbetskraften har ökat med 22 procentandelar. Jobbskapandet borde ge de privata tjänstebranscherna plats vid i rundabordssamtal om tillväxt!
Utan tjänstebranscherna stannar Sverige!
Tjänstebranscherna är ett av kugghjulen för att skapa dynamik i svensk ekonomi. Vi bidrar med stora värden till BNP samtidigt som vissa av tjänstebranscherna också bidrar med stor utvecklingskraft i form av höga årliga produktivitetsökningar.
Tjänstebranscherna bidrar med ny kunskap, ny teknik, entreprenörskap och nyföretagande samt med välutbildade människor. Men vi måste våga utveckla förutsättningarna ännu mer och investera i forskning och utveckling som ännu bättre bidrar till tjänsteföretagens utveckling och mångfald. Även om tjänstebranscherna visar på en långtgående specialisering och arbetsdelning är utvecklingspotentialen stor.
Det finns ingen anledning för att vi i de privata tjänstebranscherna ska huka oss i en underordnad roll i ekonomin. Det finns ett ömsesidigt beroende mellan alla branscher, vi ingår alla i samma maskineri, och vi menar att det är ju inte möjligt att låta bli att smörja ett av kugghjulen i maskineriet!
Annette Nylund
Chef för utvecklingssektionen
Tjänstemannaförbundet HTF
Fotnot: Rapport Utan de privata tjänstebranscherna stannar Sverige! beskriver hur olika branscher bidrar till ekonomiskt värdeskapande och till nya jobb. Där beskrivs också mer utförligt hur tjänste- och varuproduktion hänger ihop. Beställ rapporten från HTF.
