Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Satsar på löneförhandlingar utan ramar
Monica Sundström ska förhandla sin egen lön. Hon har gjort det en gång förut och då gick det bra tycker hon.
- Det är svårt i en förhandling att säga att jag är bra på olika saker, men det här känns spännande. Och jag tror på min nye chef. Han ser saker och han är rättvis, säger hon.
- Det är svårt i en förhandling att säga att jag är bra på olika saker, men det här känns spännande. Och jag tror på min nye chef. Han ser saker och han är rättvis, säger hon.
Monica Sundström arbetar i receptionen på HSB Norr i Luleå. Hennes arbetsplats omfattas av Unionens avtal med Fastigo.
Det senaste centrala avtalet är sifferlöst. Den lokala klubben och HSB Norr har tagit ytterligare ett steg genom att inte fastställa något lokalt löneutrymme utan låter de anställda förhandla helt på egen hand.
Förra året tog Monica Sundström i rejält när hon begärde lönepåslag och fick nästan det hon krävde. Visst kan det kännas osäkert att förhandla själv, eftersom det finns varken botten eller tak för löneökningarna. Däremot tänker hon inte särskilt mycket på att det kan bli mer orättvist.
- Världen är ändå orättvis och det lär aldrig bli helt rättvist, säger hon.
Fack och arbetsgivare var överens om att inte fastställa någon ram för de lokala löneförhandlingarna.
- Vi vill ha skarpare nyanser i lönesättningen och komma ifrån att det bara är en grå massa i mitten, säger Mikael Andreasson, en av de lönesättande cheferna.
Enligt Unionenklubbens ordförande Göran Löthgren var klubben enig om att det behövdes en ny väg. Han framhåller att SKTF lyckats bra med liknande individuella förhandlingar, men påpekar också att det hela är på prov i ett år.
- Jag har aldrig tyckt om potter. Det är bättre att ge individen möjlighet att växa, säger Göran Löthgren.
Tidigare kunde cheferna hänvisa till det begränsade utrymmet i förhandlingarna. Nu blir det istället möjligt att föra en ordentlig lönediskussion tror Göran Löthgren.
- Det finns en risk att det är förmågan att genomföra ett bra lönesamtal och inte arbetet som mäts, men då finns möjligheten att inom några veckor begära en förstärkt förhandling och ta hjälp av klubbstyrelsen, säger han.
Lars Nilsson sitter i klubbstyrelsen och var, som ledamot i Unionens förhandlingsdelegation, med och arbetade fram det centrala avtalet:
- En poäng i avtalet är att de som får lite eller ringa lönepåslag ska få en ordentlig motivering och en åtgärdsplan, säger han.
Göran Löthgren tycker inte att det handlar om att facket släpper ifrån sig makt.
- Lön är inte fackets enda uppgift. Med individuella löneförhandlingar får klubben mer tid över till arbetsmiljö och till att stärka organisationen.
*HSB Norr finns på åtta orter mellan Skellefteå och Kiruna, med huvudkontor i Luleå. Lönerna bland tjänstemännen ligger mellan 20 000 och 35 000 kronor i månaden. Av de cirka 45 Unionenmedlemmarna är det bara tre som inte vill förhandla individuellt.
Fakta
Så går förhandlingen på HSB Norr till:
- Medlemmarna bestämmer om de vill förhandla själva eller om klubbstyrelsen ska företräda dem.
- Var och en har lönesamtal med sin chef. Där fastställs den nya lönen
- Klubben förhandlar för dem som vill slippa de individuella förhandlingarna.
- Arbetsgivaren rapporterar de nya lönerna till klubbstyrelsen, som kan kontrollera att de som fått låga ökningar också fått en motivering och en åtgärdsplan.
- Skulle fackklubben tycka att arbetsgivaren inte lever upp till arbetssättet för den lokala lönebildningen kan man vända sig till en central lönenämnd.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
