Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Saabanställda får sina löner

I och med att hovrätten beslutade bevilja Saab en rekonstruktion kunde facken dra tillbaka sin konkursansökan. Nu får de anställa ändå sin lön, i och med den statliga lönegarantin. Men därmed kan också alla skattebetalare få bidra till rekonstruktionen. Även Saabs underleverantörer riskerar att förlora pengar.
Anita Täpp Publicerad

När hovrätten meddelade sitt beslut i förra veckan, bara några dagar innan de första konkursförhandlingarna skulle inledas, kunde Saab och dess anställda, liksom facken, dra en lättnadens suck.

Fem månader efter att produktionen avstannat och sedan de anställda inte fått sin augustilön har nu Saab fått en respit, så att man kan försöka få ordning på sin ekonomi.

Under rekonstruktionen är bolaget skyddat mot konkurs, kronofogdens utmätningar har stoppats och de anställda får sin lön av staten, genom den statliga lönegarantin.

En företagsrekonstruktion kan beviljas om ett företag är på obestånd men ändå har en möjlighet att överleva på sikt. Rekonstruktionen kan förlängas med tre månader i taget men får pågå i högst ett år.

I och med hovrättens beslut har Vänersborgs tingsrätt nu utsett en rekonstruktör, eller en förvaltare som denne också kallas, med uppdrag att gå igenom Saabs möjligheter att gå vidare. Rekonstruktören ska ta fram en plan som fordringsägarna är beredda att acceptera.

Vid så kallade ackordsförhandlingar kan fordringägarna få ta ställning till om de kan gå med på att bara få en del av det Saab är skyldigt dem. På så vis kan de ändå få någonting i motsats till om biltillverkaren försätts i konkurs.

För Saab del kan en rekonstruktion som syftar till att göra företaget mer lönsamt innebära stora förändringar, som att produktionen läggs om eller att personalstyrkan minskas.

Men ett beslut om att inleda en rekonstruktion innebär inte med automatik att den får fortsätta eftersom det hela tiden sker en omprövning.

Det första tillfället är vid borgenärssammanträdet där borgenärerna, alltså fordringsägarna, ska säga om de tycker att rekonstruktionen ska fortsätta. Vänersborg tingsrätt kan då besluta att avbryta rekonstruktionen.

Saab kan då överklaga beslutet varpå hovrätten får ta ställning till ärendet igen.

I slutet av förra veckan började augustilönen, tack vare den statliga lönegarantin, att betalas ut till Saabs 3 400 anställda i Sverige. I denna vecka ska de också få sin septemberlön.

Lönegarantin är bara ett lån som Saab Automobile ska betala tillbaka så snart rekonstruktionen är avslutad. Samtidigt har 800 underleverantörer till Saab fodringar på totalt 1,3 miljarder kronor.

Vid den förra rekonstruktionen av Saab, 2009, gjordes en uppgörelse som innebar att fordringsägarna endast fick tilbaka 25 procent av det biltillverkaren var skyldig dem.

Denna gång har Saab envist förklarat att man ska betala tillbaka alla skulder, och då också lönegarantin.

I överklagandet till hovrätten förklarar bolaget att man ska skära kostnaderna med 20 procent. Vilket kan betyda att anställda kommer att sägas upp.

Om rekonstruktionen misslyckas och Saab ändå går i konkurs får de anställda åter lön genom den statliga lönegarantin.

Källor: TT och Dagens Industri

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.