Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Saab förhalade lönekartläggning

Saab AB vägrade att lämna ut material till Unionenklubben för en löneanalys. Nu stämmer Unionen företaget för kollektivavtalsbrott.
Lina Björk, Lina Jonsson Publicerad

Inför en löneförhandling ska arbetsgivaren och fackklubben bland annat gå igenom de anställdas löner för att se om det förekommer några omotiverade löneskillnader. För att göra det krävs underlag i form av en avidentifierad lista där det framgår vilken tjänst personen har, kön, ålder och prestationsbedömning. Saab tog fram en lista, men den gick inte att använda.

- Den här tvisten har föregåtts av två centrala förhandlingar där parterna varit överens. Efter den andra gick Unionenklubben och väntade och väntade på att få underlaget. När det väl kom så hade arbetsgivaren delat in de anställda på gruppnivå plus att de redan gjort en analys. Det är omöjligt att utläsa något ur den listan, plus att analysen är något man gör gemensamt, säger Kennet Morin, central ombudsman på Unionen.

Har man tillgång till rätt underlag kan man analysera om det förekommer diskriminering utifrån både kön och ålder inom respektive befattning. Dessutom kan man avgöra om personer med samma kompetens får lika betalt för lika utfört jobb.

Enligt avtalet är arbetsgivaren skyldig att tillhandahålla ett material som går att analysera. Då Saab AB endast överlämnat siffror som inte går att använda stämmer Unionen företaget på sammanlagt 200 000 kronor för kollektivavtalsbrott.

Fakta

Enligt lagen:
Arbetsgivare ska i samverkan göra lönekartläggning och analys vart tredje år. Arbetsgivare med 25 eller fler anställda ska också upprätta en handlingsplan för jämställda löner. Syftet är att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga löneskillnader som har direkt eller indirekt samband med kön.


Enligt avtal:
Löneanalysen ska genomföras gemensamt mellan de lokala parterna. Arbetsgivaren ska se till att den eller de fackliga organisationer, med vilka arbetsgivaren har kollektivavtal, har den information som behövs för att kunna på ett konstruktivt sätt genomföra analysen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.