Tangentbordet är en riktig bakteriehärd, slår en datatidning fast. Enligt en undersökning tidningen låtit göra lurade 33 000 bakterier samt 3 100 svampar per kvadratcentimeter mellan tangenterna. Värsta bakterietillhållen var retur- och mellanslagstangenterna. Enligt artikeln rymmer ett tangentbord 265 gånger fler bakterier än en toalettring.
Amerikanska undersökningar visar att ett genomsnittligt tangentbord innehåller 400 gånger fler bakterier än toan på samma kontor. Brittiska forskare som testat 33 tangentbord kom dock fram till att det bara härjade fem gånger fler bakterier bland tangenterna än kontorets toasits. Om det beror på att engelsmännen har renare tangentbord eller skitigare kontorsklosetter, framgår inte.
- Det är naturligtvis inte sant att tangentbordet skulle vara en större hälsorisk än jobbtoan - på tangentbordet finns det hudbakterier och på toan finns bajsbakterier, säger hygienläkaren och konsulten Ulrika Ransjö.
Hudbakterier överlever visserligen längre än till exempel influensavirus, som dör efter någon timme, och tarmbakterier, men risken att bli sjuk av dem är minimal eftersom de 33 000 bakterierna i ditt tangentbord trots allt är dina alldeles egna och ingår i din normalflora.
Inte ens om du får överta din kollegas bedagade tangentbord eller om det suttit en slarvig vikarie på din plats, behöver du oroa dig särskilt mycket för din hälsa.
- Man kan möjligtvis få sårinfektioner av hudbaktierier om de hamnar fel, säger Ulrika Ransjö, som tycker det räcker gott att rengöra tangentbordet någon gång i kvartalet.
Tidningen Du&jobbet konstaterade nyligen att det skulle vara bättre att förvara lunchen på toaletten än i kylskåpet på jobbet, eftersom 44 procent av kylskåpen (enligt en amerikansk studie) bara rengörs en gång i månaden. Ulrika Ransjö förkastar den idén:
- I kylskåpet kan det variera, livsmedelshygienen är viktig för det kan finnas tarmbakterier i både kött och grönsaker, men fortfarande finns det inte lika mycket bajsbakterier som på toaletterna.
Tarmbakterier kan ge upphov till magsjukor av olika slag och, när de etablerat sig i tarmen, även urinvägsinfektioner. I torra miljöer överlever de några dagar, men i fuktiga miljöer klarar de sig längre.
- God handhygien är A och O. Tvätta händerna ordentligt och hinner du inte det, använd handsprit. Under svininfluensehysterin fanns det sprit överallt, jag saknar den nu, säger Ulrika Ransjö.
- Sedan kan du förstås undvika att peta näsan, gnugga ögonen och att nysa i handen när du har blivit sjuk. Använd näsduk eller nys i armvecket. Men när alla är friska behövs inte mer försiktighet än att tvätta händerna.