I höstas satte sig tusentals vuxna på ett tjugotal olika ställen runt om i Sverige vid skolbänken igen för att skriva ett prov. Helt frivilligt. Några gjorde det för att de blivit utmanade eller för att det är kul att testa sina kunskaper, men flertalet skrev provet för att komma in på en högskoleutbildning.
Minst en tredjedel av alla sökande till universitet och högskola antas nämligen utifrån resultatet på högskoleprovet - ett test som mäter förmågan att klara högre studier. Många gör provet flera gånger innan de uppnår önskat resultat och nya undersökningar visar att det är ett smart drag. 60 procent av de som skriver provet för andra gången lyckas bättre än första gången. Fast det kostar förstås 350 kronor att skriva provet varje gång.
Resultatet från provet gäller i fem år, sedan måste provet göras om om man vill söka in på någon utbildning.
Det finns kurser att läsa inför högskoleprovet, både på nätet och på till exempel Folkuniversitetet. På nätet hittar du också erbjudanden om att köpa övningskompendier - glöm dem. Gamla prov kan du ladda ner helt gratis.
Snart är det dags igen - sista anmälningsdag är 15 februari. Provet består av fem delprov - svensk respektive engelsk läsförståelse, logiskt tänkande och matte, ordförståelse samt förmåga att hämta och tolka information ur diagram, tabeller och kartor.
(Lön&jobb nr 1-2007)
Fakta
Enligt lag har du rätt att ta tjänstledigt för att studera om du jobbat de senaste sex månaderna eller haft en sammanlagt anställningstid på minst 12 månader de senaste två åren.
För att vara säker på att få ledigt bör du begära ledigt minst ett halvår i förväg.
Du har rätt att gå tillbaka till ditt jobb (eller en likvärdig befattning), men arbetsgivaren kan skjuta upp återgången i högst 14 dar, eller om du varit ledig i minst ett år, i högst en månad.
Det är smart att redan i ledighetsansökan tala om ifall du vill jobba under terminsloven.