Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Så här startar ni fackklubb

Att starta klubb behöver inte vara krångligt. Det som krävs är att ni är fem medlemmar på arbetsplatsen och sen är vägen öppen för inflytande och påverkan.
Åsa Frisk Publicerad

Att få vara med och påverka på sin arbetsplats brukar vara en av de största anledningarna till att man vill engagera sig fackligt. Om man sedan lägger till att man som fackklubb får chans att se till att arbetsgivaren fördelar lönerna enligt kollektivavtalet brukar de flesta förstå att det är viktigt med klubb.

- Tankarna kring att starta klubb föds ofta ur ett missnöje på sin arbetsplats, man tycker inte man får reda på saker utan får det bara slängt i ansiktet, säger Lennart Rotsman, som arbetar med klubbutveckling på Unionen Stockholm.

- Att starta klubb är egentligen det enda demokratiska sättet att få inflytande på sin arbetsplats, säger Victoria Johansson, som också arbetar med klubbutveckling på Unionen Stockholm.

De anser att man ska se fackligt arbete som personlig utveckling.

- Det är ett unikt tillfälle att förstå hur arbetsplatser, arbetsrätt och förhandling fungerar. Det är något du kan ha med dig i hela ditt yrkesliv, säger Lennart Rotsman.

Det behövs fem personer för att starta klubb, tre till styrelsen, en till valberedning och en till revisor. Någon ordförande behövs inte, det räcker med en sammankallande.

- Håll det enkelt och skippa för mycket formalia. Ha era styrelsemöten på lunchen om det passar bäst. Protokollför mötena så att ni vet vad ni bestämt, säger Victoria Johansson.

Hon poängterar att det inte handlar om att den nystartade klubben ska leva upp till något gentemot Unionen utan klubben ska diskutera det som medlemmarna vill att de ska prata om.

- Prata med dina arbetskamrater. Klubbstyrelsen behöver näring från medlemmarna för att få reda på vilka frågor de ska driva, säger Victoria Johansson.

Ibland finns det en okunskap hos arbetsgivaren som gör att relationen till klubbstyrelsen är sval.

- Har det inte såtts ett frö innan klubben startats, eller att arbetsgivaren är okunnig, kan det göra att det är lite kärvare med relationerna, säger Lennart Rotsman.

- Ni blev anställda för att ni är kompetenta, trevliga och sociala, du blir inte mindre kompetent för att du plötsligt ska företräda medlemmar. Försök få arbetsgivaren att förstå att du/ni är samma personer och att klubben kan vara en hjälp i till exempel omorganisationer, säger Victoria Johansson.

Hur man ska få sina medlemmar till möten är också en vanlig fråga Lennart och Victoria får när de är ute och besöker klubbar.

- Det gäller att bygga relationer, att få kommunikationen medlemmar emellan att fungera. Alla medlemmar har ett ansvar för att klubben fungerar, det ligger inte på den valda klubbstyrelsen. Idealet är att man roterar uppdragen i styrelsen, säger Lennart Rotsman.

Kan man förlora jobbet för att man startar upp en klubb?

- Som förtroendevald är man skyddad i Förtroendemannalagen men en arbetsgivare kan alltid hitta andra orsaker att säga upp en person, säger Lennart Rotsman.

Vad är fackliga frågor?

- Det mesta vi pratar om på jobbet, vid kaffeautomaten eller på lunchen är fackliga frågor. Facklig verksamhet ska pågå under hela arbetsgången tills arbetsgivaren fattar ett beslut. Det är inte något som sker på ett isolerat årsmöte eller styrelsemöte. Det ska vara levande och synligt, säger Victoria Johansson.

Två som nyligen startat klubb:

 Christer Linden, supportmedarbetare på Point Transaction Systems AB, fackligt ombud och ordförande i fackklubben

Varför startade ni klubb?
- Anledningarna till att vi startade klubb var framförallt att företaget tecknade ett kollektivavtal och att det kort därefter skedde ägarförändringar inom bolaget. Detta bidrog till att det fanns ett ökat intresse för ökad insyn och möjlighet att påverka vår arbetsplats.

 Var det krångligt?
- Kan inte säga att något har varit speciellt svårt, möjligen de förutfattade meningar som tyvärr ofta råder, som vi dock lyckats övervinna med information till dem som ställt sig skeptiska. De gånger osäkerhet eller frågor uppstått finns alltid Unionen där som stöd och rätar ut eventuella frågetecken. Genom våra kontakter med Unionen har vi haft stort stöd under vår uppstartsfas och känner styrka inför kommande Unionenvecka och årsmöte.

 Vilka fördelar ser du med att det finns klubb?
- Vi ser framförallt möjligheten att få större påverkan, genom att vi verkar tillsammans. Men det finns även andra aspekter såsom att integrationen och förståelsen mellan olika avdelningar ökar och därmed även gemenskapen.

 Lisa Schröder,  Projektledare/ Conference & Event Coordinator, på Scandic Hotel och klubbordförande
Varför startade ni klubb?
-
Vi var tre personer som ville lära sig mer om fackligt arbete och hur man arbetar med en klubb. MBL och annat inom arbetsrättsområdet hade alltid intresserat oss tre, på var sitt håll, utan att vi pratat med varandra om det
Vi såg också en möjlighet att vara en tillgång för företaget, ett stöd som gör att allt går rätt till i alla processer. Vi jobbar inte på ett företag med problem, men såg ändå ganska tidigt saker som var bara nästan rätt.

Vilket var krångligast/svårast?
-
Eftersom vi är först ut i Scandickoncernen Sverige med att bilda klubb har det varit mycket arbete med att få igång ett samarbete mellan klubben och hotelldirektören, samt att se vilka samarbetsområden vi ska fokusera tillsammans på.
Att få till tid för detta är också svårt. Det är mycket att sätta sig in i och att prata ihop sig kring. Men vi får hela tiden jättebra stöd från Unionen.

Vilka fördelar ser du med att det finns klubb?
-
Det stöd som en fackklubb kan ge både företagsledningen och medlemmar blir närmare och mer personlig. För oss blir en organisationsfråga inte streck på ett papper utan en fråga om personer, kollegor och konkreta frågor om vem som gör vad före och efter en förändring. Vi kan lätt se konsekvenser som är svåra att se om man inte är en del av företaget, är mitt i det. Och så hoppas vi naturligtvis att få vara en kunskapsresurs för företaget.

Två arbetsgivare tycker till om fackklubbar:

 Anki Ljung, HR-chef, Manpower Group
Vilka fördelar ser du med en fackklubb på er arbetsplats?
- På Manpower Group har vi haft väl fungerande fackklubbar de senaste 13 åren. Vi ser Unionen klubbarna som ett bra bollplank till företagsledningen och till lokala chefer. Kunniga och rutinerade förtroendemän som kan verksamheten och kan avtalen samt som känner de lokala förutsättningarna skapar en god förutsättning för samverkan på ManpowerGroup. Vid fullgörande av skyldigheter i lagar och avtal är det bra med en lokal part. Dessutom ger Unionen klubbarna en bra service och stöd till vår personal.

Vilka nackdelar ser du med en fackklubb på er arbetsplats?
- Det är ingen nackdel med fackklubbar på arbetsplatsen. Det handlar mer om vilka personer som innehar olika befattningar än om hur man organisatoriskt bygger upp samverkansformerna mellan fack och arbetsgivare för att man skall få en konstruktiv samverkan på företagsnivå.

 Pia Vornanen Lundeborg, HR-chef, SF Bio AB
Vilka fördelar ser du med fackklubb på er arbetsplats?
- Jag ser många fördelar. Samverkan överlag är viktigt och det får man om man har en fungerande fackklubb som visar intresse och som vill vara med och påverka och föra företaget framåt. För att vi som arbetsgivare ska kunna göra ett bra jobb underlättar det med fackklubb vid till exempel stora förändringar såsom omorganisationer. Jag är orolig för fackets vikande medlemssiffror, den svenska arbetsrätten fungerar inte som den ska om det inte finns ett starkt fack. 

Vilka nackdelar ser du med fackklubb på er arbetsplats?
- Jag har arbetat på företag både med och utan kollektivavtal och det är mycket svårare när det kommer till genomförandet av det man beslutat om det inte finns ett starkt fack att samverka med.

Fakta

5 steg till klubbstart

  • Prata med dina arbetskamrater om det finns några fördelar på just er arbetsplats med en fackklubb.
  • Bjud in alla medlemmar till ett möte, där ni kan utse tre personer till styrelsen och ytterligare två till valberedare och revisor.
  • Fyll i blanketten Registrering av klubb. Skicka den till Unionens medlemsregister. Läs mer på Unionen.se under fliken Förtroendevald.
  • Anmäl till er arbetsgivare att klubb är bildad och vilka som valts till förtroendeuppdrag. Ta en diskussion så tidigt som möjligt om hur samarbetet ska fungera.
  • Se till att det finns former för alla medlemmar att arbeta fackligt även om de inte ingår i styrelsen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.

Arkiv

AD: Värvningsförbud gick för långt

Ett spelföretag i Uppsala ville hindra avhoppare från att värva tidigare kollegor till sitt företag. Men nu konstaterar Arbetsdomstolen, AD, att värvningsklausulen i avtalet inte är rimlig.
Niklas Hallstedt Publicerad 16 oktober 2018, kl 15:02

I de avtal som de anställda skrivit på åtar de sig att under en 24-månadersperiod efter avslutad anställning inte ”direkt eller indirekt” rekrytera från den tidigare arbetsgivaren.

Med hänvisning till den klausulen förbjöd tingsrätten tidigare avhoppare från ett spelbolag att värva spelutvecklare från sin tidigare arbetsgivare.

Domen överklagades till AD som har en annan syn på saken. AD konstaterar att värvningsklausuler är ”ägnade att skapa påtagliga inlåsningseffekter och motverka rörligheten på arbetsmarknaden”, men påpekar också att konkurrensklausuler av olika slag kan vara berättigade bland annat för att skydda företagshemligheter.

Det är dock inte fallet när det handlar om spelföretagets värvningsklausul, enligt domstolen som dock anser att en klausul med kort bindningstid kan vara berättigad. Detta för att motverka att en anställd ”i nära anslutning” till att hen lämnar företaget också får andra att sluta och gå över till en konkurrent.

I det här fallet lämnade dock de anställda företaget för mer än ett halvår sedan, vilket gör att rekryteringsförbudet inte bör anses som skäligt, konstaterar domstolen.

AD noterar också att värvningsklausulen inte endast omfattar aktiv rekrytering utan även förbjuder dem att anställa personal hos den tidigare arbetsgivaren som på egen hand söker upp dem. Det kan inte anses skäligt, menar domstolen.

Malin Wulkan, biträdande chefsjurist på Unionen, anser att det är en viktig dom.

– Visserligen var klausulen i anställningsavtalet väldigt omfattande. Det fanns inga begränsningar till vissa personer eller geografiskt område, och sträckte sig över en två-årsperiod. Men det är ändå ett betydelsefullt avgörande eftersom det inte finns något sedan tidigare som är så tydligt.

Bland viktiga med domen är att AD betonar att man har en restriktiv syn på värvningsklausuler och att domstolen dessutom pekar på att sex månader kan vara en rimlig löptid, anser Malin Wulkan.

Än så länge har inte Unionen fått in särskilt många ärenden som rör rena värvningsklausuler.

– Det antas vara ett ökande fenomen, något det inte finns anledning att tvivla på. Sannolikt finns de i alla branscher där det är brist på kompetens, säger Malin Wulkan som påpekar hur viktigt det är att alltid läsa igenom och fundera över anställningskontrakten innan man skriver på.

– Även om man kan få rätt i domstol skapar det en ruggig osäkerhet. Det kan ju handla om höga viten i fall man bryter mot klausulen.