Det viktigaste för att hantera kulturella skillnader hos varandra är att man har vilja att förstå den andra. Om man säger att fransmän alltid är hierarkiska förnekar man mycket hos den andra, för de behöver inte agera så i alla sammanhang, säger Laurence Romani på Handelshögskolan i Stockholm som forskar om tvärkulturellt ledarskap.

På de stora svenska företagen ser man i dag en mycket större rörlighet än för 15 år sedan. Många har verksamhet över hela världen, vilket ställer krav på både chefer och medarbetare att hantera olika kulturer. Man kanske är anställd på ett svenskt företag i Indien där man är chef över medarbetare som utöver Indien även kommer från Malaysia och Kina och rapporterar till en fransk chef placerad någonstans i Europa.

- Högre chefer måste ha ett globalt tankesätt. För att lyckas som ledare på sådana företag måste man se skillnader mellan människor som möjligheter och tänka att vi ska lära av varandra, säger Laurence Romani.

Just nu bedriver hon en studie där hon tittar på undervisning i kulturskillnader som företag låter sina medarbetare och chefer gå, för att förbereda sig på uppdrag utomlands eller för projekt med deltagare från andra länder. Syftet med utbildningarna är att skapa förståelse för personer från olika kulturer och undvika kulturkrockar. Det Laurence Romani forskar kring är hur man i utbildningarna pratar om de kulturellt "andra".

- När vi beskriver andra definierar vi hur de är och vi bestämmer också vilka kategorier vi använder för att beskriva dem. De flesta utbildningar som jag har studerat ger tvärkulturell kunskap men inte tillräckligt med kulturell intelligens. Det handlar mer om att ha ett reflekterande tankesätt där man utgår ifrån stora kulturella skillnader och fråga sig om det jag ser har med kultur att göra eller om det är en personlig egenskap hos den här individen, säger Laurence Romani.

Saker som ofta skiljer sig åt mellan olika arbetskulturer är vilket förhållande vi har till tid, rum, auktoriteter och hur beslut fattas. Att utgå ifrån dessa faktorer när man råkar ut för en konflikt eller upplever ett beteende som man inte förstår, är en bra hjälp. För det är ofta här det gnisslar.

Om man är svensk och chef över en fransk medarbetare som man upplever bara svarar ja på alla frågor man ställer och blir fundersam på varför det är så, kan det vara en idé att grunna på om det är kulturella faktorer som ligger i botten. Han eller hon kanske inte vill säga nej till en chef på grund av den hierarkiska skillnaden dem emellan. Eller så kan medarbetaren tycka att chefen beter sig konstigt som hela tiden frågar honom, när chefen i hans eller hennes ögon borde besluta på egen hand. Det vanliga svenska konsensussättet att involvera medarbetarna i beslut kan upplevas som förvirrande. Laurence Romani tycker att man i ett första steg ska försöka undvika att döma eller bedöma varandra.

- Är den här personen dum eller bara svensk/fransk? Det är fel att tolka personen som dum om det helt enkelt handlar om att han eller hon har ett annat sätt att tänka. Tyvärr finns det ingen magisk formel för hur man hanterar kulturella skillnader. Det enda som gäller är att ställa frågor och vilja förstå den andra, säger Laurence Romani.