Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Så bråkar du bäst med kollegorna

Konflikter på arbetsplatsen är inte alltid av ondo utan kan vara positiva för kreativiteten. Det viktiga är hur man hanterar dem, anser forskare.
Linnea Andersson Publicerad 5 september 2012, kl 15:50

Många försöker säkert undvika att hamna i bråk med arbetskamrater och håller sina åsikter för sig själva i stället. Men alla konflikter är inte dåliga utan kan tvärtom bidra till att man hittar bättre lösningar på problem och ökar kreativiteten i en arbetsgrupp.

Även om det kan vara positivt att gnabbas på jobbet menar Thomas Jordan, forskare i arbetsvetenskap vid Göteborgs Universitet, att det är svårt att dra alla arbetsplatser över en kam.

- Det är en jäkla skillnad om man har konflikter på ett äldreboende eller om man jobbar i en projektgrupp som ska utveckla en ny produkt, säger Thomas Jordan vid Göteborgs Universitet.

Det är inte bara typen av arbetsplats som avgör om en konflikt är positiv eller negativ. Vad man bråkar om spelar också roll.

- Inom forskningen brukar man säga att meningsskiljaktigheter som har med verksamheten att göra är viktiga att ha och leder till att man prövar om man gör rätt och testar olika infallsvinklar. Men rena relationskonflikter som har att göra med att man blir irriterad över andras stil är oftare destruktiva.

- Det vore bra om man inte bara tittade på det ergonomiska i arbetsmiljön utan även på arbetsorganisationen. Hur funkar vi på arbetsplatsen? Är vi nöjda med möten? Finns det en klar och tydlig arbetsfördelning? Finns det olösta saker som ligger och skaver?

Idiotsäkra tips på hur man löser konflikter är inte lätt att ge enligt Thomas Jordan, men på sin hemsida listar han sju tumregler som kan vara bra att påminna sig själv om när man blir osams med en kollega.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.