Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Riksdagsmän vill ha laglig rätt att opinionsbilda på arbetsplatsen

Publicerad

Riksdagsmän vill ha laglig rätt att opinionsbilda på arbetsplatsen

De socialdemokratiska riksdagsledamöterna Ronny Olander och Bengt Silfverstrand vill säkra rätten till politisk information och opinionsbildning på arbetsplatserna. I en motion kräver de lagstiftning.

- Det är en obehaglig fråga, det tycker jag också. Att lagstifta om demokrati. Men det har hänt att politiker, även jag personligen, blivit avfärdade bara någon dag innan de ska till en arbetsplats. Arbetsgivaren har helt enkelt ringt och sagt att man inte är välkommen, trots att det varit bestämt länge och man är överens med de fackliga organisationerna, säger Ronny Olander.
Han menar att det tillhör de demokratiska fri- och rättigheterna att få information om och diskutera politik där det behövs. Även på arbetsplatsen.
- Vi ska vara fria att diskutera de här frågorna på vår fria tid, såsom luncher och fikaraster. I dag förfogar arbetsgivaren över arbetsplatsen och man kan misstänka att arbetsledningen inte vill ha politiker där, särskilt inte socialdemokratiska, eftersom det händer att vi inte är välkomna.
Arbetsmarknadsutskottet har tagit riksdagsledamöternas parti och ger nu regeringen i uppdrag att utreda rätten till opinionsbildning på arbetsplatsen, något som gläder Ronny Olander som, tillsammans med Bengt Silfverstrand har kämpat för frågan i flera år. Utskottet var dock oenigt. De fyra borgerliga partierna avvisade förslaget.
- Jag utgår från att det händer något nu. Alternativet är dåligt, eftersom det innebär att man inte tar ställning. Väljer man att ta ställning måste man diskutera hur vi kan hjälpa till att få till stånd de politiska diskussionerna ute på arbetsplatserna. Jag är inte främmande för lagstiftning.

LINDA SVENSSON© siftidningen 2001

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.