Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Rekordstora vinster

De svenska industriföretagen går bättre än någonsin. Vinsterna har nästan fördbubblats under 2004.<br />Det framgår av en sammanställning som Siftidningen gjort.<br />
Publicerad
De 25 största industriföretagens sammanlagda vinst under 2004 blev 106 245 miljoner kronor, efter skatt. Det innebär en ny rekordnivå, och en ökning från året innan med 80 procent.
Det mesta tyder på att vinsterna ska kunna fortsätta att stiga i år, även om vissa företag lider av höga priser på stål och olja.
Dessa framgångar leder dock inte till investeringar som skapar nya jobb. Tvärtom har antalet jobb i storföretagen fortsatt att minska under 2004.
Vinstpengarna används i första hand till att ge aktieägarna hög utdelning. Aldrig tidigare har de fått så mycket pengar från företagen.
"Utdelningsfest" och "guldregn" står det i Dagens industri, och stora ägare som Investor och bankerna jublar. Carl Bennet, som är storägare i bland annat Getinge och Boliden, har dock kritiserat sina kollegor i näringslivet för att de tömmer företagens kassor. LO beskriver utdelningarna som "utmanande".

DAG BREMBERG

VINSTER EFTER SKATT 2004
Miljoner kronor

Assa Abloy 1 495
AstraZeneca 26 844
Atlas Copco 4 254
Autoliv 2 253
Electrolux 3 148
Ericsson 19 000
Gambro -1 196
Getinge 915
Holmen 1 211
Höganäs 424
Investor 8 147
JM 376
Sandvik 4 453
Saab 1 091
SCA 4 839
Scania 4 077
Seco Tools 544
Skanska 2 64
SKF 2 959
SSAB 3 589
Stora Enso 6 820
Sw Match 1 828
Telia Sonera 12 964
Trelleborg988
Volvo 9 355
Summa: 106 245 Mkr
(S:a 2003: 59 349 Mkr

I sammanställningen ingår ej ABB, som är registrerat i Schweiz.
Investor är med som ledande ägare av ett antal industriföretag.


Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.