Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Reglerna för etisk fond ändras

TCO:s etiska fond kommer i fortsättningen att följa 7:e AP-fondens etiska regler för placering. Snåriga regler och dålig avkastning sägs vara anledningen.
Publicerad
TCO startade 2000 en etisk fond, baserad på FN-organet ILO:s, International Labour Organisations, grundläggande konventioner. De innehåller bland annat krav på rätt till facklig organisering, fria förhandlingar och förbud mot barnarbete.
- Reglerna är så snåriga och dåligt formulerade att det är svårt att följa dom. Därför kommer vi i fortsättningen att följa 7:e AP-fondens etiska regler för placering, säger Nelson de Macedo, administrativ chef på TCO.
7:e AP-fonden bedömer företag som fonden investerar i bland annat utifrån domstolsutslag och officiella granskningar.
Särskilt studeras brott mot de mänskliga rättigheterna, vilket man gör genom en omfattande genomgång av FN:s officiella dokumentation.
Urban Fastrup, chef för ekonomienheten på Sif, tycker ansatsen att placera pengar i företag som uppfyller grundläggande etiska krav är bra och nödvändig för en fackförening att utveckla. Han anser dock inte att den etiska fonden gett acceptabel avkastning. Han uppger att marknadsvärdet för Sifs andel i fonden den 31 december 2004 var 19,8 miljoner kronor, vilket kan jämföras med anskaffningsvärdet på 31,2 miljoner kronor.
- Jag kan inte på rak arm svara på om det är fel på filtret som ska skilja ur de oetiska företagen, eller om förvaltaren inte är skicklig nog, men resultatet är lindrigt sagt dåligt. Det går att göra etiska placeringar med god avkastning, det har andra lyckats med, till exempel 7:e AP-fonden, säger Urban Fastrup.
Internationelle sekreteraren på Sif, Bert Zetterberg, säger att fonden har varit en försöksverksamhet för att bygga upp ett etiskt filter.
- Fonden har stimulerat utvecklingen av andra etiska fonder. Därför kommer den att fortsätta även om det finns andra fonder som gått bättre.
Sif utreder nu möjligheten att bevaka etikfrågorna i placeringsverksamheten på annat sätt.

HANS PETTERSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.