Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Privattjänstemän jobbar mest övertid

Det senaste halvåret har övertiden legat på samma nivå som före krisen. Samtidigt visar en TCO-undersökning att övertidsuttaget under krisåret 2009 var högre än under högkonjunkturen fem år tidigare.
Göran Jacobsson Publicerad 28 maj 2010, kl 10:01

Det handlar alltså om två olika trender när det gäller övertiden. Båda innebär att anställda arbetar mer övertid. För det första är övertidsarbetet nu uppe på samma nivå som för två sedan. Enligt SCB:s arbetskraftsundersökning kom den stora uppgången under hösten förra året. Mellan tredje och fjärde kvartalet ökade övertiden bland de anställda med omkring 20 procent.

TCO:s undersökning, som också bygger på SCB:s material, visar att antalet personer som arbetar övertid fördubblats till 16,7 procent av de anställda under 2000-talet. Mest övertid arbetar TCO-anslutna män i privat sektor. Nästan en fjärdedel av dem arbetar över och en tredjedel av dem får ingen ersättning för övertiden.

För Unionen var ett av kraven inför avtalsrörelsen att ingen ska avtala bort sin övertidsersättning under det första anställningsåret.

Förra året motsvarade övertidsarbetet 74 000 heltidsarbeten enligt TCO-undersökningen. Sedan dess har övertiden gått upp och nu motsvarar övertiden drygt 90 000 jobb. Det går att jämföra med SCB:s arbetslöshetsstatistik, som visar att antalet arbetslösa ökat med 80 000 det senaste året.

- Det börjar ta fart, men övertiden på Scania är inte uppe i samma siffror som för två sedan, säger Håkan Thurfjell, ordförande för Unionen på Scania i Södertälje.

Han berättar att antalet övertidstimmar var mycket lågt förra året, men en del tjänstemän arbetade trots krisen mycket övertid. Det handlar framför allt om dem som arbetar med utveckling av lastbilar och bussar och andra som är indragna i tidsstyrda projekt, som det som handlar om minskade utsläpp från fordonen.

Även Martin Linder i Unionenklubben på Volvo Lastvagnar i Göteborg ser en ökning av övertiden.

- På rak arm vet jag inte hur stor uppgången är. Det är en självklarhet att övertiden går upp jämfört med under krisen, säger han.

Till skillnad från Scania har Volvo sagt upp några hundra tjänstemän.

Under hösten hade Sandvik övertidsstopp. En del tjänstemän stämplade dock ut och arbetade ändå.

- Jämfört med förra året arbetar vi lite mer övertid, men vi kör inte på för fullt än, säger Bengt Larsson, Unionenordförande.

I avtalsrörelsen har Unionen inte fått gehör för sitt krav att ingen ska kunna förhandla bort sin övertidsersättning under det första anställningsåret.

- Det är en svår fråga att driva. Dessutom stöter vi på motstånd, säger Unionens förhandlingschef Niklas Hjert.

Han pekar på att det kan finnas två sidor i bortförhandlad övertid. Det kan både handla om arbetsmiljö och frihet att styra över sin arbetstid. Frågan är svår att driva eftersom det i stor utsträckning saknas personer som driver frågor som gäller deras bortförhandlade övertid.

Nu finns alltså inga nya regler som hindrar bortförhandling av övertiden under början av en anställning. Niklas Hjert tror inte att det kommer att ha någon betydelse för hur mycket övertid som kommer att arbetas när ekonomin vänder uppåt på allvar, eftersom vändningen ofta kommer plötsligt och företagen då snabbt vill ha mer arbete utfört. I ett sådant läge vill företagen att de anställda ska jobba mer övertid även om det kostar extra.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.